Sömnlös i Våla

Solvalla sett från Hästsportens Hus.

Med tanke på att jag levde med kronisk värk i så många år så borde jag väl enbart vara tacksam över att det nu är sååå mycket bättre. Och jo, det är jag också för det mesta. Natten till idag, när jag låg sömnlös timme efter timme och kroppen värkte utav bara hel*ete, var det dock svårt att känna någon sprudlande glädje. Bara insikten om att nästkommande arbetsdag (läs idag) skulle bli med mindre än två timmars sömn i bagaget var rätt knäckande… Visst, jag kom upp när klockan ringde kl 04.15 och jag var på jobbet hela dagen MEN frågan är hur effektiv jag var?!

Som ung klarade jag det där med sömnlöshet utan problem. Vid denna mer mogna ålder funkar det betydligt sämre och jag har gått runt och känt mig småpackad mest hela dagen 🙁 Stupade i säng så fort jag/vi kom hem (kl 17.42), sov som en stock ett par timmar och återtog nästan mänsklig form 🙂 Snart är det dags att krypa ner i bingen igen, skönt!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *