Fina dagar men snurrigt värre

I torsdags hängde jag med Wilma, ponnyn Lissan, Cicci & Edwin på Pay and Jump (typ övningstävling i hoppning) nere i Uppsala. Wilma & hennes Lissan är ju vanligtvis ute och tävlar på riktigt, men just den här gången passade de på att spana in banan inför en kommande tävling på samma plats (reds idag). Kul!

Medan hjälten Tommie tillbringade fredagen/lördagen med att cykla Vätternrundan (han tog sig igenom alla de 30 milen och jag är djupt imponerad!!!) spenderade jag såväl fredagskvällen som lördag morgon på Tirk. I fredags var det jag som körde terminsfinal på fina skimmeln Bea och igår hade jag nöjet att passa Charlie medan mamma Jejje red. Mysigt i stallet, men sjukt tomt här hemma. Ytterst sällsynt att Tommie tillbringar natten borta, så är inte alls van… Sov som en stock gjorde jag iallafall mellan sms-uppdateringarna från Tommies framfart 🙂

Igår kväll avnjöt jag, Jejje & Mickis en riktigt härlig middag på Annelund. Det var spanskt tema med fagra damer, massor av bubbel (från Barcelona såklart 😉 ), min gazpacho & vitlöksbröd till förrätt, en fantastisk paella i regi Jejje till varmrätt och avslutningsvis en underbar sommarpaj med jordgubbar i regi Mickis. Sååå gott, så mysigt och superdupertrevligt 🙂 🙂

Annars konstaterar jag att jag förvisso känner mig glad men fortfarande väldigt stressad över än det ena, än det andra. Min bror Håkan & mormors frånfällen har ju inte bara inneburit sorg och en massa som måste ordnas (familjen har verkligen hjälpts åt med det sistnämnda, det ska sägas!), utan det kommer en himla massa tankar och – i mitt fall – en stressande känsla av att ”alla” rycker i mig och behöver något från mig. Att jag har tusen ogjorda saker där varje liten detalj känns som ett berg som ska bestigas. Det här är förstås mestadels mentala spöken, men det gäller att bromsa farten medan tid är. Den senaste månaden har jag varit påfallande glömsk, virrig och begår misstag som jag aldrig skulle göra i vanliga fall. Jag fyller hundarnas matskålar, men glömmer att ställa ner dem på golvet. Jag stressar över en bolagsdeklaration som måste göras och skickas in och upptäcker sedermera att jag gjorde det redan i mars. Jag sitter framför datorn/tv:n eller uppe på hästryggen och är plötsligt inte medveten om var jag är eller vad jag håller på med. Hehe, det låter som att jag håller på att bli skvatt galen men enligt experterna är det ”bara” typiska symtom på stress/utmattning. Hoppas att det blir bättre snart, för det är faktiskt rätt jobbigt att inte känna igen sig själv… Nu? Sussa, så ha det bäst!

Gazpacho

Gazpacho med lite smulad Fetaost & persilja.

Delikat paella 😛

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *