I dag berörde jag och en kille på jobbet ämnet skitsnack. Jag meddelade att jag gärna tydligt visar att jag är i antågande när jag oväntat dyker upp i ett sällskap (ex.vis smyger runt på jobbet eftermiddagstid, jobbar ju förmiddagar). Detta eftersom jag vill undvika att “smyga mig på” någon som just säger något mindre smickrande om mig, detta skulle ju genera både den som snackar och mig själv. Att människor pratar om andra, som inte är närvarande, händer hela tiden. Det handlar inte alltid om direkt skitsnack, utan kanske bara är något man inte vill/förmår säga rakt ut till en annan människa. I vilket fall är jag helt ointresserad av att råka höra någon säga att Storkelina pratar för mycket/ser ut på fel sätt/är sur och grinig/ohjälpsam eller vad det nu skulle kunna vara. Inte skulle jag bli lyckligare av att höra något så’nt? Och inte skulle det tjäna någonting till heller, jag skulle förmodligen fortsätta att vara lika “fel”… Alltså, jag fortsätter min strävan att slippa höra vad folk säger om mig när jag inte är med. Fast det är klart, om någon skulle säga något snällt och vänligt någon gång så går det utmärkt att framföra det till mig 🙂

Slutligen undrar jag hur andra tänker kring detta, vill folk veta vad som sägs i deras frånvaro? Är det bara om man sedan tidigare har en dålig erfarenhet som man lägger sig till med “mitt beteende”?