Nyss hemkommen från en superskön helg på landet. Vackert väder, god mat & trevligt sällskap = alldeles utmärkt 🙂 På lördagen tittade Jonas förbi på sin nya motorcykel. Den var så fin och till och med jag såg att det inte var en moppe (till skillnad mot den förra då’ra…).

Efter att ha haft landstället i nästan ett år utan att hitta ner till sjön Tämnaren några kilometer bort var det äntligen dags (vår gäst insisterade). Sjön var SÅ fin, men avståndet var längre än väntat. Enligt uppgift skulle det vara ca 3 km att gå, men det måste ha varit fågelvägen i så fall. Tur & retur blev det ca 1 mil och mycket trötta och ömmande storkben 🙁 Väl hemma kände vi oss dock ruskigt nyttiga och nöjda med oss själva, så det var helt klart mödan värt.

I torsdags när vi kom till landet hade vi redan en gäst – en fladdermus som lyckats ta sig in i det lilla växthuset. Jag har tidigare uppfattat fladdermöss som lite kusliga och äckliga, men den här var bland det sötaste jag sett. Ett otroligt vackert ansikte som inte utstrålade annat än godhet. Hade det varit möjligt hade jag gärna tagit med honom hem, men så blev det förstås inte. Vår lille Batman flög ut i det fria och det var förstås bra, men snyft, jag saknar honom så…