Jaa, vad säger man?! Torsdag och fredag i förra veckan var jag tokförkyld, i lördags kände jag mig nästan frisk, i söndags kväll var jag jätterisig, i går var jag heeelt säker på att jag skulle kunna jobba i dag och i morse var jag tvärsänkt efter en hostig natt = inget jobb 🙁 Nu? Nja, det är väl bäst att inget säga, för då kanske det rentav blir till att jobba i morgon 😉
Allmänt kraftlös som jag är för dagen så duger jag inte mycket till, men lite nätsurfande har jag i alla fall orkat med. På Svenska Kennelklubbens hemsida har jag hittat en massa fint, och då jag är närmast barnsligt förtjust i deras svart/grönrutiga profilprodukter så lär det bli en del shopping framöver. Hääärligt! 🙂
Det är inte bara rutiga hundbajspåsar som lockar, utan här finns även andra planer. För många år sedan pratade jag & Tommie om att skaffa ödlor, och den tanken har åter väckts till liv. Förra gången det begav sig så var det skäggagamer som var på tapeten, men nu är jag mera sugen på ödlor av arten dabbagamer. De sistnämnda lever uteslutande på vegetarisk kost, och det skulle förstås passa mig utmärkt! Att mata husdjuren med levande syrsor och djupfrysta möss är liksom inte riktigt min grej…
Men lilla syster…
Catla o Bus är väl inte vegetarianer, hur länge ska den ödlan klara sig?
Kram och undran från Storasyster
Kerstin >> Ha ha, nej MEN de får ju såklart separata sovrum 🙂 Kramisar från din KLOKA lillasyster 😉