En liten svartmes kalasar på smarriga jordnötter 😛

I lördags skulle jag & Tommie ha fått efterlängtat besök av bonusbrorsonen Danne & hans Maria, men av det blidde det intet 🙁 När jag var mitt i förberedelserna av kvällens dessert så fick jag våldsamt ont i huvud/nacke och drabbades av ett akut illamående. Gjorde allt som stod i min makt för att stå emot, men när jag upptäckte att jag stod och blundade medan elvispen gick för fullt så insåg jag att det var dags = bara att ringa återbud… Sannolikt så var det varken vinterkräksjuka eller TBE (hade nyligen en fästingrackare) som hade drabbat mig, utan jag misstänker att det helt enkelt var anspänningar och oro som slog till med full kraft. Förmodligen kryddat med sviterna efter Camillas underbara fredags-massage (alltid superskönt för stunden men inte ovanligt med lite extra ont någon dag efter).

Årets fågelmatning har tagit sin början här hemma, och precis som vanligt så känns det supermysigt. Det enda som oroar mig lite är Busans STORA intresse för mina fågelvänner, men på kollegan Gunillas inrådan så testar jag för första gången med att lägga granris under ”foderstationen” och jag hoppas att det ska hjälpa. Det verkar ju onekligen en smula obekvämt att sätta mjuka kattassar på de stickiga granbarren.

Nu ska jag snart krypa till sängs och det ska bli SÅ skönt. Medan jag ligger där så ska jag dessutom passa på att drömma mig bort till ett färdigmålat och fixat sovrum – färgen är inhandlad så det är mest bara Tommies arbetsinsats jag väntar på 😉 Verkar jag lat? Kanske, men gissa hur mycket jag saknar att rent fysiskt kunna måla om ett rum själv?! Så’nt gjorde jag faktiskt på löpande band när jag var ung, frisk och oförstörd.

/ Storkelina