I går (liksom i dag…) var jag lite nere på grund av en ihärdigt värkande och utmattad kropp, men vad gjorde väl det när man har vänner som mina?! I uppmuntrande syfte pluppade bilden ovan (dinosaurien Dino & myrsloken Myris) in i min mobil och jag kunde förstås inte annat än le 🙂 Det bästa med det hela är att enligt fotografen, som denna gång får vara anonym, så hade figurerna intagit den något obskyra ställningen redan när de “hittades” – bilden är således inte arrangerad.

Sedan jag själv började köra bil så har jag börjat fundera mera över vad som händer runt omkring mig och inte alldeles oväntat så har jag noterat att många fotgängare (förmodligen icke bilkörande sådana) beter sig mycket märkligt. Under kvällens promenad med Teo såg jag exempelvis en tjej, som förmodligen stod och väntade på att bli upplockad/få skjuts. Inget fel med det förvisso, men att ställa sig precis framför ett övergångsställe är ju mindre fiffigt. Alla bilar bromsade naturligtvis (eller förvånansvärt nog om man ser på det med en härdad fotgängares ögon…) in för att släppa över henne. Så onödigt och den enda som inte reagerade var förmodligen tjejen i fråga; hon var fullt upptagen med sin mobil.

Annars pågår nedräkningen för fullt inför fredagens tilldragelser då a) bekantingen Jody May åter ska starta på Solvallas lunchtrav och b) undertecknad ÄNTLIGEN får åka till landet igen. Jag lääängtar!

/ Storkelina – fredagsälskaren