I dag när husse Christian hade hämtat mitt “lilla” dagbarn Rocky kröp jag till sängs för lite vila. Så mycket vila blev det dock inte, för det var någon hundrackare som skällde distinkt precis i närheten. Till sist tittade jag ut genom fönstret och vad fick jag se utanför grinden om inte rymlingen Rocky. Den rackar’n hade inte hunnit mer än att komma hem förrän han bestämde sig för att smita tillbaka till dagis. Sött och kanske ett bevis på att han i alla fall inte vantrivs här borta?! Hur gulligt det än var så var jag emellertid tvungen att vara barsk och eskortera busen hem – det får ju inte bli någon vana att springa hit på egen hand…