Jejje visar upp sin bolltalang inför fyrbent storpublik. Eller nå’t!

Som ni kanske minns så kom ödlan Ömer & jag lite på kant med varandra – detta sedan han bet sig fast i mitt tumveck och vägrade att släppa 🙁 Hursomhelst, den sista veckan så har vi glädjande nog gjort en del framsteg = han kommer fram till mig frivilligt OCH har dessutom ätit ur handen på mig. Jättekul även fast Ömer egentligen inte är tänkt att vara något keldjur!

I går kväll traskade jag, Tommie (han gör framsteg! 🙂 ), Catla & Bessie över till Annelund där det blidde en spontanpizza och lite badminton. Det sistnämnda är för övrigt något jag alltid har gillat, MEN det var sannerligen lättare förr. En gnutta mer rörlighet än vad jag numera kan frambringa hade ju inte precis skadat…

Snart kommer Bessies husse & matte för att plocka hem sin lilla sötnos, och hon kommer förstås att lämna ett rejält tomrum efter sig. Inte minst i sängen 😉

/ Storkelina