Som jag tidigare har berättat så har vännerna Stolle & Jonas fastnat i USA (skulle ha åkt hem i söndags). Fortfarande ingen hemresa i sikte före den 1 maj, så vad göra? Jodå, de rådiga gossarna bilar nu runt i New England och den ladugårdsliknande byggnaden ovan stod för nattens logi. Superskönt att höra att de gör något konstruktivt av den påtvingade tiden  “over there” i stället för att bara sitta vänta – coolt!

Själv sitter jag mest och längtar efter en helg på landet; det räcker med att ha varit därifrån ett par veckor för att jag ska få närmast abstinensliknande symptom 🙁 Dessbättre är fredagen snart här = ett par dagar med fågelkvitter, god mat, harmoni och kanske lite sol – skönt!

Innan helgen kommer morgondagen, och den kommer tyvärr att gå åt det dystra hållet. Dels är det 6 år sedan min pappas bortgång, men framförallt så ska jag gå på begravning. Begravningar är tämligen olustiga tillställningar, men eftersom jag vet att jag skulle må ännu sämre av att inte gå så var det inget snack om saken. Hoppas att det blir fint…

Kramisar / Storkelina