Förra veckan berättade jag om de senaste månadernas hälsoläge. Har inte känt igen mig själv sedan den 18 november och det har varit allt från neurologisk påverkan (muskelsvaghet) till nytillkomna “mystiska” smärtor och stor problematik med typ hela buken. Oklart vad allt berodde på, eftersom min reumatolog skyllde “allt” på Covid-infektionen i nov-dec medan vårdcentralen trodde att symptomen orsakades av Covid-infektionen eller nyinsatt biologiskt läkemedel (Imraldi). Förstås omöjligt att veta, men glädjande nog har flera symptom nu avtagit vilket bland annat innebär att den till synes oförklarliga smärtan i överkroppens bindväv och balansen är åter. Mycket positivt – känner mig som en ny människa 🙂 🙂
När det gäller buken så har även den till viss del lugnat ner sig, men med tanke på vissa symptom övertalade min käre bror mig att inte “släppa det” utan se till att få en ordentlig undersökning. Efter besöket på vårdcentralen den 14 december kom jag hem med Pantoprazol (jättebra mot ex.vis halsbränna) och en papperskasse fylld med laxermedel (?!). Det sistnämnda är ju förvisso himla bra om man har förstoppning, men det var INTE mitt problem. Kändes mycket märkligt… Hursomhelst, i måndags ringde jag till Uppsala Endoskopi & Kirurgi och förklarade läget (aktuell historik, symptombild och den i mitt tycke ytterst tveksamma handläggningen/hanteringen/undersökningen på Östervåla Vårdcentral). Initialt ville de förstås att jag skulle ha en remiss från vårdcentralen, men efter att mottagningssköterskan konsulterat läkaren så fick jag tid och det blixtsnabbt = onsdag (igår). Såå oerhört tacksam att jag fick komma dit för en sigmoideoskopi (aj aj aj), att man i princip kunde utesluta rent livsfarliga saker (tumörer)* och att man hittade vad som sannolikt är orsaken till mitt dåliga mående. Nu verkar det förvisso som att jag får addera ytterligare en autoimmun sjukdom (ulcerös kolit = kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) till de två tidigare diagnoserna (psoriasis & psoriasisartrtit), men det viktiga är att jag äntligen får hjälp. En obeskrivligt underbar känsla!!
*Skriver “i princip”, eftersom man behöver gå djupare (gissa var 😉 ) för att vara heeelt säker, men jag har ingen anledning att tro annat än att man hittat förklaringen på min problematik.
Annars? Jo, efter en tämligen liten men rätt otrevlig brännskada (smält socker…) på högerhanden strax före nyår blev jag varse om att vårt husapotek och förbandslådan hade en del övrigt att önska så nu jäklar har det shoppats loss från apotea.se. Känns himla bra och vuxet på nåt vis! Och slutligen, nu hoppas jag snart få må “som vanligt” och mest bara vara glad och livsbejakande igen 🙂 🙂 🙂