Till kvällen blir det vinterfest med jobbet; den här gången kommer vi att hålla till på Parken III, en festlokal på Rosenlundsgatan. I vanlig ordning räknar jag med att få en massa god mat och trevligt sällskap, annars rymmer jag 😉

Under de totalt 9 år jag har jobbat i Hästsportens Hus har det blivit en och annan fest – några minns jag bättre än andra. Något år i början av 90-talet hade vi en fest med maffiatema, den glömmer jag aldrig. Inte för att den var bättre eller roligare än någon annan fest, utan mer för att jag kände mig så jävla dum. Tillsammans med en kollega dök jag (helt utan maffia-outfit) in i festlokalen och såg mig omkring. Rätt snart kom det fram en väldigt trevlig kille och flörtade hejvilt och jag (som var singel) tänkte att det hela nog kunde bli “intressant”. Förvisso var han minst sagt välmaskerad (hade faktiskt ingen aning om vem det var), men jag såg i alla fall att han hade snygga ansiktsdrag. Döm om min förvåning när snyggingen brast ut i ett ytterst feminint gapskratt; “han” visade sig vara vår dåvarande VD-assistent Eva Andersson…