Jag är en usel fru: 1:a advent har passerat och jag har varken städat, hängt upp adventssjärnan eller tagit fram ljusstakar 🙁 Dessbättre verkar jag lida mer än Tommie, som lever efter devisen “ju mindre pynt desto bättre”. Fast ändå, jag känner mig en smula hopplös…

I fredags inledde jag förmiddagsfikat med att hälla en kopp te i knäet och under kvällens festligheter serverade jag min snaps på bordsduken i stället för i glaset. I dag spillde jag ett helt glas vatten över min lunchtallrik (såväl laxpaj som sallad & dressing fick sig ett rejält dopp) – någon som kan ställa en diagnos?! Själv fattar jag det inte, men min klumpighet tycks gå i perioder. Den första perioden varade rätt länge (läs hela min barndom), men därefter har attackerna av fumlande blivit mera sporadiska. Jäkligt irriterande är det hursomhelst.

Har så smått börjat smida planer inför nyårsafton; att den blir på landet råder det dock inget tvivel om. Frågan är bara om jag & Tommie ska fira på tu man hand eller om vi ska ha gäster (förutsatt att nå’n vill komma 😉 ). Helt oavsett hur det blir så är menyn redan uttänkt för jag bara ääälskar att planera 🙂