Steningevik erbjuder utmärkta utomhusmiljöer för gruppdiskussioner (eller varför inte bad?)

Liksom förra året har “mitt” företags avelsavdelning haft utbildningsdagar i underbara Steningeviks konferenslokaler. Den här gången blev det bara en dag för min del, men vilken dag. Fantastiskt väder, god mat och rent arbetsmässigt stimulerande = mycket nöjd! Att dagen blev lååång (för en halvtidsarbetande då 😉 ) och att jag är dödstrött är en petitess i sammanhanget…

I dag såg jag en bostonterrier i Sumpan, och det var varken min Teo eller den sedan tidigare välbekanta Zella. Nix, det var en främmande tik och med tanke på hur ovanlig rasen är så var jag förstås tvungen att jaga ikapp den lilla. Den 10 månader gamla tiken hette Ebba och var jättesöt, men jag konstaterade ändå att 12-åringen Teo måste vara ett unikum. Det sistnämnda både när det gäller att vara sockersöt och att vara fräsch i kroppen (han måste brås på husse) och det gör mig SÅ glad 🙂

Helgen närmar sig med stormsteg och den är som vanligt efterlängtad; efter ett veckoslut hemma i stan får jag närmast abstinensliknande symptom (suget efter livet på landet). Har dock insett, mogen som jag är, att någon helg hemma emellanåt är nästintill nödvändig. Annars blir både hemmet och det sociala livet lidande, och det vill jag ju inte. Det är faktiskt rackar’ns synd att man bara kan vara på ett ställe i taget 🙁