När jag var yngre så hade jag ruskigt svårt att ta emot komplimanger, men numera suger jag i stället ivrigt åt mig av dem. Under de senaste dagarna har jag fått två som etsat sig fast, nämligen att jag är “himla gullig medbarn” och att jag är “världens bästa granne”. Stort tack – sådana ord värmer verkligen ett gammalt storkhjärta 🙂