Natten till i dag sov jag endast mellan 2½ och 3 timmar = var dödstrött på jobbet 🙁 Efter att ha kläckt ur mig några halvskumma (minst sagt…) saker på dagens personalmöte hade jag i alla fall turen att komma hem i skaplig tid och det var ju alltid något. Sara, du är en grymt uppskattad chaufför 🙂

Tills för några månader sedan led jag mer eller mindre konstant av bristande nattsömn, men plötsligt ändrades något. Hittills har jag kopplat förbättringen till a) flytten till lantluften samt b) spikmatta + spikkudde varje kväll. Efter nattens “bravader” har jag dock hittat ett helt annat samband: Förr drack jag alltid kvällste, nu gör jag det ytterst sällan. I går, liksom förra gången jag misslyckades totalt med att somna, hade jag dock druckit just te. När höstmörkret och kylan kommer åter blir det alltså till att ändra på vanorna och skippa tein, koffein och andra läskiga gifter. Nyponsoppa kanske kan vara något? Med glass och mandelbiskvier, mums 😛

Nu ska jag jäsa i soffan en stund och nöja mig med att tänka på alla de duktiga människor i min omgivning som motionerar och har sig. Jejje körde sitt löppass i går, Tommie har precis avverkat sina 5 km löpning och Camilla är i detta nu ute och springer Blodomloppet (lagtävling i regi Blodcentralen och Uppsala IF). Hm, man kan ju få komplex för mindre…

/ Storkelina – numera inte så löpstark