Morgonstund har guld i mund sägs det, men Tommie har länge stört sig på alarmsignalen på min mobil (den jag använder för väckning varje dag). Faktum är att även jag har ogillat den skarpt, men då jag inte vetat hur man byter så har den liksom fått vara… tills för någon vecka sedan vill säga. Då hade min käre make väääldigt roligt och ändrade min väckningssignal till Leeds United-låten Marching On Togheter = en låt som jag inte alls gillade 🙁 Och busen Tommie tyckte förstås att det hela var extra fiffigt just för att jag inte kunde ta bort den…

Nu har det som sagt gått ett antal dagar och jag är mycket överraskad; jag gillar plötsligt min nya morgonrutin och har till och med upptäckt hur jag då och då går och nynnar på “min” nya sång. Det är märkligt hur det kan bli, men jag antar att jag helt enkelt har utsatts för någon form av illvillig hjärntvätt 😉

Provlyssna gärna på den fantastiska kampsången genom att klicka på länken nedan så förstår ni hur jag har det:

http://www.youtube.com/watch?v=bMvhIIBuxhg

/ Storkelina