Mörker och lite ljus

Bus har packat ner sig i en påse och slängt en tass på mattes huvudkudde.

 

I morse tänkte jag åka till jobbet nere i Stockholm, men jag kände att jag måste få i mig lite mat (har bara mått illa och helt saknat aptit) och samla i hop mig ytterligare någon dag innan jag klarar av att möta kollegor och kunder. Det funkar liksom inte att bryta i hop varje gång någon tilltalar en… Tror i alla fall att det var rätt beslut, för jag var tvungen att bli “sams” med att vara hemma med alla små tassavtryck i snön, pälsstrån och allt annat som just nu är verkligt jobbigt OCH det känns faktiskt liiite bättre nu.

Något som är väldigt skönt i dessa dagar är att lilla Bus finns hos mig & Tommie, att det finns en liten som behöver en och som genom sina galna upptåg kan locka fram ett och annat leende. I fredags när vi tog fram en huvudkudde (att ha i bilen) och packade ner några saker i en påse för att åka på begravningen i Delsbo var Busan riktigt rar – för att inte glömmas kvar så såg hon till att packa ner sig själv i påsen (se bilden ovan). Begåvat! 😉

Vill passa på att tacka min underbara familj, mina fantastiska vänner & arbetskamrater och sist men inte minst lilltjejen Wilma för allt stöd i både ord och handling. När livet känns så här fruktansvärt tungt är det i alla fall skönt att känna att så många bryr sig om en. Än en gång, mittt varmaste tack!

 / Storkelina

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av admin. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.