En oväntad men mer än väkommen gåva 😛

I går var det, något oväntat, en person som förärade mig med en flaska Amarone (rött vin). Anledningen? Ingen alls egentligen, utan bara en så’n självklar sak som att jag är så snäll och hjälpsam 😉 Skämt åsido, jag uppskattade verkligen gesten som värmde ofantligt mycket 🙂

I dag har jag varit krasslig, det vill säga har hostat och snorat för fullt. Det gjorde inte så himla mycket eftersom jag jobbade hemifrån, men i morgon när det blir lång dag i Stockholm så hoppas jag verkligen att jag mår bättre. Heldag + långa resor + ohälsa är en urusel kombination 🙁

Annars så konstaterar jag att jag är inne på mitt 11:e nikotinfria dygn (det går fortsatt utmärkt!), att våren är här och att den vilda jakten på en bostonvalp fortsätter. När det gäller det sistnämnda så är det fortfarande samma valpkull och uppfödare som gäller, men problematiken består i att det finns flera kvalificerade köpare än det finns valpar. Ack ack, det tar på krafterna att vilja något SÅ MYCKET och kunna påverka det såååå lite…

Något som i alla fall är riktigt glädjande är att jag, trots hundbristen, har två andra att avguda. Jodå, varken Tommie eller Bus går av för hackor och det kanske det är bäst att betona i denna tid av valphysteri. Make & kisse vet förvisso redan sina platser i mitt hjärta, men jag vill ju såklart att typ hela världen ska veta.

/ Storkelina