I dag jobbade jag hemifrån, och det gick riktigt skapligt – åtminstone så länge jag inte rörde mig… Lördagens “låsning” (eller vad det nu är) i ryggslutet/bäckenet vill inte släppa, och min rörlighet är minst sagt begränsad. Försökte därför boka en tid på vårdcentralen, men det gick sådär = fick ingen tid förrän den 16 juli. Vad jag gjorde? Började gråta hejdlöst och kände mig jä*ligt uppgiven 🙁 Jag kämpar på så gott det går, jobbar bara 70% (för att kunna må så bra som möjligt och utan någon som helst ersättning från FK på tiden upp till heltid) och tror ju någonstans att jag ska få igen det när jag verkligen behöver men icke då. Besviken? Ja, just nu är jag det.

/ Storkelina – nikotinfri på 51:a dagen (alltid nå’t! 🙂 )