För två år sedan var jag & Tommie på Kolmården och träffade ett antal vargkillar, och det var mitt livs i särklass största djur/naturupplevelse. Dagens händelse, som jag strax ska beskriva, gick dock inte av för hackor den heller:
Efter en kort eftermiddagspromenad med Camilla & Rocky var det dags för en kopp kaffe hemma på tomten. Eftersom Camilla skulle till Gandhi var det bara tänkt att bli en snabbis, men icke då. Vi hade inte mer än slagit oss ner i stolarna på verandan förrän tre små dunbollar (läs svartvita flugsnappare) fladdrade ut ur fågelholken ett par meter ifrån oss. Kaffe? Okej. Gandhi? Fick vänta ett bra tag… Att få följa fågelungarnas första timmar i stora, vida världen – ivrigt påhejade av mamsen under sin flaxiga promenad över den oändliga gräsmattan – var oerhört fascinerande. Och det var naturligtvis omöjligt att ge sig innan alla bollarna hade tagit sig till säker plats!
Några bilder på snapparna följer nedan, titta och njut 🙂
Den första dunbollen, Première, hade redan fått luft under vingarna men…
… lilla Middle tog sig än så länge bara fram till “fots”.
Lillbollen var inte bara minst utan…
… var också sist iväg på varje deletapp 🙁