Dagens vistelse i huvudstaden innebar inte bara arbete utan även a) en riktigt trevlig lunch samt b) ett besök på Bromma Zoomarknad (en av Europas största zooaffärer!) med kollegorna Sara, Therese & Veronica. Jättetack för initiativet Sara! Du bidrog i allra högsta grad till att jag ofrivilligt roade en och annan figur på pendeln med en nyinköpt, brölande kalkon (väsnades i en plastpåse varje gång jag rörde mig, dvs typ andades…) 😉

Under det senaste året har jag varit utomlands 0 (noll) gånger, men trots detta har jag besökt Arlanda mer frekvent än någonsin förr. Fram tills i dag har mina turer till flygplatsen varit tillsammans med Tommie i lastbilen, men i eftermiddags testade jag en ny variant: Gick från jobbet i Bromma kl 16.10 och kom till Upplands Väsby kl 17.17. Klockan 17.20 avgick Upptåget, som jag trodde skulle ta mig till Tierp men som tydligen inte skulle gå längre än till Uppsala. Det skulle dock visa sig att det inte ens skulle gå så långt, för i en tunnel strax före Arlanda tog det tvärstopp. Anledningen? Elfel. Efter att ha spenderat en timme i tåget – först i tunneln och sedan vid Arlandas plattform – fick jag & mina medresenärer i alla fall information om att vi skulle lämna tåget och i stället ta oss till Terminal 5. Jodå, därifrån skulle bussarma mot Uppsala gå “i skytteltrafik”. Sanningen? När jag hade väntat i ytterligare en timme så hade det fortfarande inte kommit en enda utlovad buss… Och när Tommie, som varit hemma i Östervåla och vänt, äntligen kom och hämtade mig så hade det tagit mig 3 timmar och 45 minuter att avverka sträckan Bromma-Arlanda. Summa summarum så tog hemresan denna afton totalt 4 timmar och 35 minuter och jag var skitsur MEN också oändligt tacksam över att Tommie kryddade dagen med 20 mils omväg för min skull

/ Storkelina – en trött resenär