För en stund sedan dukade jag fram chips med kebabsmak (!) och en skål med lökdipp, och i vanlig ordning så räknade jag med att åtminstone få behålla kladdet för mig själv. Icke då! Tommie, som i princip aldrig dippar sina chips, blev alldeles till sig och glufsade glatt i sig MINST hälften… En riktig flopp så till vida att jag inte kunde roffa åt mig så mycket som jag önskade, men kombinationen av smaker var faktiskt en smärre sensation i “snacks-träsket”. Mums! 😛
