Idag är det fars dag, och det skrivs och pratas lite extra mycket om en massa fina pappor och tänkbara presenter. Själv saknar jag min pappa såå mycket, men ska erkänna att vi i vår familj aldrig har firat varken mors eller fars dag. Tänker i alla fall mycket på vad Tommies morfar brukade säga, det vill säga att det var en värdelös dag för alla de barn som faktiskt inte hade (har) någon mamma eller pappa att rita teckningar etc till. Ett mycket tänkvärt resonemang, för jag tror att det är många (menar då främst barn) som får ett litet stick i bröstet varje gång en dylik dag ska firas… Jag menar självfallet inte att folk ska fråntas rätten att fira sina mammor & pappor, men just i skolorna samt på dag- och fritidshem kanske man bör ägna sig åt andra aktiviteter? Fast vad vet jag, det kanske man redan gör i dagens emellanåt så trista förbuds-Sverige?

/ Storkelina – tankefarten