På Valborgsmässoafton 1992 föll det sig så att kusinen/vännen Monica fick en liten dotter: Sanne. Denna supergoa tjej följde jag på nära håll under hennes 12 första levnadsår; sedan blev det ett “litet” (hm…) uppehåll tills i höstas. Massor att ta igen förstås, men vi kämpar hårt med nattkrocket och andra galna upptåg, så det ska nog gå bra!
Som liten hade Sanne problem att säga bokstaven S, så när hon skulle säga spöket, som hon kallade Tommie, blidde det i stället pöket = hyfsat kul för oss vuxna 🙂 Sanne var en läraktig liten flicka och redan efter första hockeymatchen med mig & Tommie var hon en fullfjädrad SSK:are. Till hennes föräldrars stora förtret så betedde hon sig som en också…
Veckans profil bor i Vallentuna, ser fram emot 18-årsdagen i april och pluggar blommor & bin… nä, pluggar till florist menar jag ju förstås 😉 Mycket tid går till egna crossen, jobb inom Täby MK och extrajobbet på en hotell- och konferensanläggning. Om det blir någon enstaka minut över nå’n gång kan det även bli en ridtur på en eller annan häst.
wooohoo cooling 😉 haha kram
Sanne>> Eller hur, coolast hittills va?! 😉 Kram!
lugnt coolast hittills! 😉