Extension i liggande från boken "Behandla din egen rygg"
Sent i går kväll/natt kom Tommie hemrullande från Umeå och han var mer än välkommen 🙂 Både jag & Teo hade saknat honom jättemycket och det blev en vild kamp om vem som skulle bli först att gosa med husse – Teo vann 🙁
Annars har jag mest bara mått uselt ett par dagar = jag grämer jag mig inte så mycket över att Tommie har jour och att vi därmed “missar” att åka till landet. Det enda som känns riktigt surt är att inte kunna/orka njuta av det vackra vädret…
I kväll blir det hemmets lugna vrå med bubbelvatten, lite te och TV-soffan. Emellanåt “skuttar” jag upp och gör mina ryggövningar enligt McKenzie-metoden också, men tyvärr är de inte fullt så undergörande när jag är riktigt dålig som de är till vardags. Någon nytta gör de hursomhelst ändå, så jag fortsätter förstås tålmodigt.
Kan för övrigt verkligen rekommendera boken “Behandla din egen rygg” av Robin McKenzie – den kostar knappt 300 kr och finns hos välsorterade bokhandlare. Jag tror dock att det är klokt att börja med besök hos en sjukgymnast, som är väl förtrogen med behandlingsmetoden; detta då det kan vara lite knepigt att på egen hand lista ut vilka övningar som är lämpliga just för en själv.
/ Storkelina – inte så hipp för dagen…
10 personer går dagligen ut för att äta middag. Notan blir 1000 kr.
Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
– De första fyra – de fattigaste – betalar ingenting;
– den 5:e betalar 10 kr
– den 6:e betalar 30 kr
– den 7:e 70 kr
– den 8:e 120 kr
– den 9:e 180 kr
– Den 10:e personen, den rikaste, betalar 590 kr.
De 10 åt middag på restaurangen varje dag, nöjda med uppgörelsen.
Tills en dag, då ägaren till restaurangen gav dem rabatt.
“Ni är så bra kunder”, “jag ger 200 kr rabatt på era middagar.”
Middag för 10 kostar nu 800 kr.
Man ville fortfarande betala middagen som skatter betalas.
De första 4 påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis.
Men hur skulle de andra 6 göra – de som betalade?
Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin del?
De insåg att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr.
Men drog de bort det från varje persons andel skulle den 5:e och 6:e personen få betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslog att det vore rättvist att reducera varje persons nota proportionellt.
Han räknade ut de belopp varje person skulle betala:
– resultatet blev att även den 5:e personen fick äta gratis
– den 6:e fick betala 20 kr
– den 7:e betalade 50 kr
– den 8:e 90 kr
– den 9: 120 kr
– den 10:e personen betalade 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla fick lägre pris än tidigare och de 4 första fick fortsätta äta gratis.
Utanför restaurangen började de jämföra vad de sparat.
“Jag tjänade bara en tia av rabattens 200 kr, “började den 6:e personen.
Han pekade på den 10:e : “men han tjänade 70!” “Precis,” sa den 5:e personen. “jag sparade också bara en tia.
Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!” “Det är sant!” skrek den 7:e personen. “varför ska han få 70 kr tillbaka När jag bara fick 20?
De rika ska alltid få det bättre!” “Vänta ett tag,” skrek de 4 första, “Vi fick ingenting! Det här systemet utnyttjar de fattiga!”
De 9 personerna skällde på den 10:e och kallade honom för utsugare som sög blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kom inte han till middagen, skönt tyckte de andra 9, satte sig ner och åt.
När notan kom upptäckte de något viktigt.
Det fattades 520 kr….
Jonas >> Ha ha, du ger inte upp så lätt du 😉 Kram!