I dag har jag, trots lilla magen, haft en underbar dag. Inledde med att jobba hemifrån (delvis utomhus i strålande solsken 🙂 ) och fick sedan besök av Camilla, som hade den goda smaken att köra mig till Östervåla där jag hade paket att hämta ut. En smaklig middag med söte Tommie följdes så småningom av ytterligare utevistelse – denna gång framför ”lägerelden” på granngården Annelund. Jejje bjöd på te och det pladdrades friskt = mycket trevligt!

När det gäller att räkna in vårtecken så har jag lagt ytterligare några till min lista:

• Den första humlan har tittat fram.
• Sädesärlorna har börjat trippa omkring på gräsmattan.
• Citronfjärilen har fått sällskap av påfågelögat.
• Rabarbern har klättrat upp ur jorden.

Slutsats: Naturen och alla dess komponenter är fascinerande och alldeles, alldeles underbara.

/ Storkelina – livsnjutaren

Sedan en tid har jag besvärats av en mage vars funktioner inte alls är sig lika; förmodligen är det sviter efter en antibiotikakur 🙁 Då jag dessvärre inte är vidare klipsk när det gäller att ta hand om min kropp så gläds jag storligen åt att somliga i min omgivning håller lite ordning på mig. I går var det kollegan Kristina som bland annat försökte se till att jag inte tuggade tuggummi (kan tydligen vara dumt…) och i dag kom Jennifer förbi med ett kur-kit i form av ProViva fruktdryck, en klase bananer samt lite medicin. Som så ofta annars så imponeras jag över alla mina härliga medmänniskor – de gör livet så härligt enkelt att leva 🙂 Tack alla go’a!

/ Storkelina

Att bo i hus på landet och dessutom ha hund gör att det krävs en hel del städning om man inte vill ha stampat jordgolv inomhus. Jag kan erkänna att det i bland är lite si och så med hur mycket jag/vi orkar med, men emellanåt får jag riktiga städryck och då dammsuger jag även den ved som burits in (jo, du läste rätt…). Är osäker på hur andra brukar bära sig åt, men Tommie tror att jag är ensam om nämnt beteende – vad tror du? Är jag helnojig och annorlunda eller är jag bara en alldeles normal samhälls- medborgare?! 😉

/ Storkelina – städerskan

I går fick jag för mig att baka muffins. Efter att jag hade blandat ihop de första ingredienserna upptäckte jag dock att jag inte hade tillräckligt med mjöl för att fullfölja enligt ursprungsreceptet. Det hela slutade med att jag skapade ett alldeles nytt recept, och resultatet blev förvånansvärt bra = riktigt härliga, saftiga muffins 😛 Själv smaksatte jag med mörk choklad, men just smaksättningen kan man naturligtvis variera i det oändliga.

Hursomhelst, receptet på Muffins à la Storkelina ligger nu på sidan Mat & så’nt!

/ Bagar-Lina

I går var en dag i vedens tecken: Ca kl: 07.00 steg Tommie upp och högg en ansenlig mängd. Då Tommie & Christian sedermera begav sig ut i skogen för att fälla ytterligare träd (granngårdens ved) passade undertecknad på att stapla delar av allt det upphuggna i vedboden. Nä, jag orkade inte med hela vedhögen, men jag jobbade i alla fall på efter bästa förmåga och det är inte fy skam 🙂 När Jejje så småningom kom hem från jobbet så drog vi över till Annelund för intag av pizza – dessvärre så mådde jag inget vidare och fick ganska snart trava hemåt 🙁

I dag blev det ännu mera vedhuggning (Tommie) samt diverse småpåtande på ägorna. Jordgubbslandet har nu tittat fram och är således fritt från både snö och gamla löv = det finns hopp om underbart goda gubbar även i år 😛 Rätt fantastiskt egentligen, för min omvårdnad och ans av de arma plantorna har varit allt annat än enligt ”instruktionsboken”…

Under kvällen har jag haft en liten nostalgitripp med filmen G – Staffan Hildebrands ungdomsfilm från 1982. Jag kan inte påstå att filmen i sig är särskilt fascinerande numera, men att återse tonårsidolen Niels Jensen är aldrig fel. Tycker fortfarande att han var/är störtskön!

Det blir spel i allsvenskan nästa säsong…

I kväll kl: 19.00 börjar SSK:s bortamatch mot Modo – en match som är helt avgörande för i vilken serie SSK (och Modo för den delen) spelar nästa säsong. Seger för SSK – antingen under ordinarie matchtid eller i sudden/på straffar – innebär elitseriespel; förlust betyder spel i allsvenskan till hösten. Snacka om ödesmatch…

/ Storkelina – i afton nervös

Citronfjäril - bild från Wikipedia.

Den här årstiden är vi många som letar efter tydliga vårtecken –  så även jag. Jag har tidigare skrivit om myggorna och blåsipporna som har tittat fram, och nu har jag räknat in ytterligare ett par markanta bevis på att våren är här: Ett stycke citronfjäril svävade förbi och en fästing (!) krälade på min arma kropp i går kväll när jag gick till sängs.

I sanningens namn ska det ju sägas att det inte är allt som är underbart med våren och sommaren… Eller vad säger vår insektsfanatiska granngosse Christian?! 😉 Förra sommaren döpte han den 400 m långa sträckan mellan Tommies & mitt hus och granngården Annelund till ”Dödens Väg”. Nä, det var inga spöken som visade sig utan de stygga, blodsugande bromsarna. Läskigt va?! 😉

Så här ser den ut, boven i dagens drama.

I dag har jag jobbat hemifrån men blev dessvärre tvungen att ”stämpla ut” ett par timmar för tidigt: Hade hämtat en kopp kaffe, halkade på tillbakavägen på Teos Musse Pigg-hand, tog en flygtur och landade med bröstkorgen på ett bordshörn för att till sist störta ner på golvet (nix, det är INTE 1 april…). Skrek en stund och konstaterade att jag tycktes vara hyfsat hel, men jisses vad ont jag har 🙁

Så kan det gå, det är faaarligt att att arbeta i hemmet – åtminstone om man är skapt som undertecknad 😉

/ Storkelina – vingklippt pippi

Rådjur, struts eller trana? Eller kanske rentav en stork? 😉

Konversation från förra torsdagens hemfärd från jobbet:

H: Oj, kör försiktigt Tommie! Det går ett rådjur där framme.

T: Var då?

H: Nu är det snart på vägen. Fast nej, det är en struts! Eller förresten, det kanske är en trana?

T: Ja det är det nog, för det brukar ju inte knalla omkring sådär väääldigt många strutsar här.

Slutsats: Precis som jag alltid har misstänkt så hallucinerar jag kraftigt när jag åker bil – obehagligt 🙁

/ Storkelina