Jag har upptäckt att världen är bra orättvis… Jag har konstaterat att det för kvinnor finns en magisk gräns någonstans mellan 30-35 års ålder när de plötsligt “ser bra ut för sin ålder”. För männen gäller andra “regler”, möjligen börjar de se bra ut “för sin ålder” någon gång när de är runt 65-70 år.

På den vänstra bilden ovan ser ni skådespelerskan Hunter Tylo; här 45 år och förmodligen kompletterad med både botox i pannan och restylane i läpparna. På 90-talet listades hon som en av världens 50 vackraste kvinnor. Trots det är det sannolikt många, framförallt yngre, män och kvinnor som säger att hon är snygg för sin ålder. Den andra bilden visar George Clooney, här 46 år. Förmodligen är det inte många, varken yngre män eller kvinnor, som skulle säga att han ser bra ut för sin ålder. Nix, han är snygg och har de gråa tinningarnas charm (vem snackar om det sistnämnda när en kvinna blir gråhårig?).

Varför är det så här? Även vi tjejer vill naturligtvis vara snygga rätt och slätt – oavsett hur gamla vi är och utan krusiduller. Någon föreslog att det är ett jämställdhets- problem och att man måste förändra samhällets syn på kvinnor. Det är dock, tyvärr ska sägas, min övertygelse att detta är en av de orättvisor mellan könen vi inte kan rå på 🙁 Vad som attraherar var och en är ruskigt individuellt och inte mycket att göra åt. Sanningen att säga är det väl inte heller något världsproblem, men lite taskigt känns det ju under alla omständigheter 😉