Jag tänker inte ge mig in i debatten om huruvida det var rätt eller fel av Aftonbladet att publicera en artikel, som av vissa anses ha haft antisemitiskt innehåll. Jag tänker inte heller kommentera hur den svenska regeringen, Israel m fl har agerat efter publiceringen. Däremot vill jag slå ett slag för tryckfriheten; vi ska vara stolta över att vi år 1766 var det första landet i världen att instifta en tryckfrihetslag och vi ska se till att denna lag fortlever i oinskränkt format. Vår tryckfrihet slås fast i Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen; samtliga tillhör Sveriges grund- lagar och ingen bör “tafsa” på dessa.

Enligt min mening borde tryckfrihet och yttrandefrihet vara självklara ting i varje demokrati värd namnet. Tryck- och yttrandefriheten ska vara lika självklar oavsett vems/vilkas åsikter som uttrycks och vem/vilka dessa handlar om. Vi kan inte börja tumma på våra grundlagar så fort någon ger uttryck för “obekväma” funderingar/ sanningar/åsikter; alla måste ha samma rätt att yttra sig. Detta borde inte ens behöva nämnas i Sverige år 2009, men den dystra verkligheten ser annorlunda ut. De flesta välkomnar tryck/yttrandefrihet så länge det passar dem själva, men om någon basunerar ut “olämpliga” tankegångar kring politik och religion är det plötsligt inte okej längre. I vissa skolor blir man ex.vis avstängd för att man tycker fel saker och bär fel kläder (läs sådana som kan uppfattas som rasistiska). Personligen är jag allt annat än rasist, men tycker ändå att rasistiska (eller andra “oliktänkande”) organisationer ska ha samma rättigheter som alla andra. Varför? För att vi lever i en demokrati = ingen har större rätt än någon annan att bestämma vems åsikt som är “rätt” och vems som är “fel”.