Jonas är Tommies bäste vän (kan/får killar ha bästisar?) och jag har således känt honom i sisådär 14 år. När jag först träffade Jonas var jag nästan lite rädd för honom, eller snarare för att han skulle ogilla mig för att jag knyckte hans polare. Det blev dock aldrig något som helst problem; tror snarare att Jonas uppskattade mitt oerhört goda inflytande på hans ungdomsvän 😉

Min och Jonas relation har blivit väldigt speciell och detta främst för att vi inte tycker lika om någonting. Det härliga med det hela är dock att vi respekterar varandra trots meningsskiljaktigheter och kanske just för att vi båda står för våra åsikter. Det är alltid kul att prata med någon som tycker något och vet varför – sedan spelar det inte så stor roll vad personen (i det här fallet Jonas då’ra) tycker.

Så fort ovannämnde man får chansen så sticker han utomlands; ju längre bort och ju längre tid desto bättre. Stora delar av Asien och Sydamerika är redan avverkade, vad månne det bliva härnäst? Förutom de privata resorna har det också blivit en hel del resande i det framgångsrika yrkeslivet och att bo på femstjärniga hotell tycks ha blivit mer eller mindre vardag för veckans profil.

Jonas bor på “rätt” sida av stan, jobbar hårt, lyssnar gärna på Mötley Crüe och Peter Murphys Carver Combo (viktigt – se länk!) och är inbiten Djurgårdare och Stadion- besökare. Jag som är en spontan och flexibel person känner ingen som är så fantastiskt envis och principfast som Jonas. Det sistnämnda på ett bra sätt alltså – sådär så att man nästan blir grön av avund…