Härligt lååång kjol i halvblank svart denim från Mango.

Jag har ju skrivit en del om mina problem med att bete mig som en “riktig” kvinna, det vill säga en shopping-lysten sådan. Nu har jag hursomhelst lyckats, eller vad tycks om kjolen ovan? Är den inte feminin så säg! Kjolen är av det spanska märket Mango, och att man säger sig sälja kläder för den “unga kvinnan” struntade jag blankt i 😉

I dag var jag som så många gånger förr och käkade lunch på Bistro Epok i Mariehäll, Bromma. Maten, som för min del bestod i kokt kolja med dillpotatispuré och grön sparris, var som vanligt både utsökt god och vackert upplagd 😛 Att lunchsällskapet i form av Annica, Gunilla & Ylwa gick i stil med maten, och att jag dessutom fick skjuts hem i Ylwas nya Renault Mégane Cab (för dagen tacksamt nog uppcabbad), gjorde inte upplevelsen sämre. Inte ett dugg faktiskt 🙂

Efter att ha pratat med – OCH fascinerats över – vännen Stolle (han är, i positiv bemärkelse, precis vad han kallas) har jag nu intagit viloläge i soffan. Ett stycke fantastisk bostonterrier & en underbar man har tagit plats vid min sida och livet är alldeles alldeles underbart

/ Storkelina – den kärlekskranka

P.S. Som kuriosa kan nämnas att jag var och handlade mat i Östervåla i lördags och att matkostnaden för församlingens småfåglar vida översteg mina/våra egna. Det ger möjligen en fingervisning om att man lever i ett hyfsat rikt land. D.S.