Jag bad Camilla att andas in lite Gandhi-doft för min räkning, och bildbevis kom förstås.

Under eftermiddagen skulle jag ha spenderat kvalitetstid med Gandhi, men en ilsket värkande kropp och lite snorande satte stopp för det 🙁 När man varken kan rida, borsta eller mocka skit är man ju tämligen värdelös som hästmänniska… Tröstar mig dock med att jag denna vecka har en fredags-Gandhi att se fram emot 🙂

I morgon blir det jobb i Stockholm och sedan spelning med Peter Murphy’s Carver Combo i Uppsala. Det sistnämnda ska bli riktigt kul – möjligheterna att både se och höra mitt favoritband är ju som bekant rätt begränsade. Hoppas därför att Peter och gänget håller på läääänge, lääänge. Och att de inte glömmer bort att spela min älskade Stalker!

Kvällens middag bestod av rester, men det var verkligen inga dåliga så’na: Trattkantarellsoppa till förrätt och biffstroganoff med ris till varmrätt 😛 Det är egentligen konstigt att ordet rester har fått en sådan negativ klang, för om maten var god vid första serveringstillfället så är den det ju sannolikt även vid det andra. Vi människor är helt enkelt rätt skumma 😉

/ Storkelina – inte på topp men glad ändå