En fegis, en snusfri

Gårdagen inleddes med några timmars arbete, men därefter bar det i väg till stallet där Camilla & Gandhi väntade. Trots att kroppen inte var i bästa skick så hade vi, elller snarare Camilla, bara ett mål i sikte: Jag skulle upp i sadeln. Inget konstigt med det kan tyckas, men faktum är att jag under de senaste månaderna har byggt upp en enorm rädsla för att ramla av. Det sistnämnda är på sätt och vis lite märkligt, för under alla de år jag red som ung så var jag nästintill 100-procentig just när det gällde att hålla mig kvar på hästryggen. Vid ett tillfälle gled jag av och en gång flög jag in i ett hinder, men det var allt. Misstaget var dock att ge upp ridningen kort efter den sista vurpan, för det är den “konserverade” gamla rädslan som nu har vaknat till liv. Trist 🙁

Häromdagen bestämde sig Tommie för att lägga snuset på hyllan, och det är förstås oerhört kännbart för en mångårig nikotinist. Exakt hur kännbart är naturligtvis svårt att föreställa sig, men av det övertrasserade godiskontot att döma (dagens inköp på bilden ovan) så måste det vara något i hästväg 😉 Skämt åsido, jag funderar faktiskt allvarligt på att haka på! Fast med tanke på mina begränsade möjligheter till hård motion så byter jag nog ut godiset mot morötter eller nå’t 🙂

/ Storkelina

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av admin. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.