Skojfriskt värre

Liten glasögonorm som skrämde slag på somliga…

 

I går hade grannarna Christian & Jejje varit nere i Uppsala, och väl hemma kom frågan om de kunde komma över en sväng. Jodå, det gick så bra så och visst kunde Christian smyga iväg och nyttja badrummets facilititer också – inga problem. Lite senare när jag skulle krypa till kojs var det dock inte frid och fröjd längre, för när jag lyfte på täcket och tittade till en extra gång så såg jag en orm (!). Gallskrikandes rusade jag ut ur sovrummet och ropade på Tommie som bara flinade och besvarade mitt påstående om ormen med “säkert, jättekul hörru”. Någon ormrädd (Camilla!?) som kan lista ut hur panikslagen jag blev när jag inte blev trodd?! Jag kan lova att det kändes som en evighet innan jag hade lugnat ner mig tillräckligt för att lyckas “svära över Fantomens grav”* på att jag talade sanning och därmed få iväg maken till sovrummet för ormsanering… Tommie? Han skrattade gott och kom viftandes med den plastorm som Christian (fyyyyyy på sig!!!) hade lagt vid huvudkudden i min sänghalva 🙁 Om jag tog mig tid att fundera över att det är mitt i vintern och att sannolikheten för att det ska ligga en orm i sängen därmed är försvinnande liten?! NEEEEJ!

* Fantomen var min älskade lilla kanin som levde åren 1978-1984, och de som känner mig väl vet att när jag svär över hans grav så är det allvar.

/ Storkelina – med förfärliga grannar (fast såhär i efterhand var det kul 😉 )

2 svar på ”Skojfriskt värre

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *