Vatten som rinner ur kranen är en vacker syn.

Det var måhända han där uppe som skapade världen, MEN det var Tommie som efter 21 dagars torka gav mig vattnet åter. Såå otroligt skönt att se det rinna ur kranarna, och det verkar dessutom vara grymt tryck i den nya pumpen. Nu återstår alltså bara att se om vi klarar oss utan Herr Brunnsborrare (har ännu inte haft tid att dyka upp), eller om vi måste borra djupare också. Struntsamma, att duscha och så’nt är bra grejer 🙂

Denna torsdag har annars varit av det tyngre slaget, för ryggskrället och den eländiga värken var i full gång redan innan det var dags för fem timmars stillasittande för tenta. Naturligtvis inte alls optimala förhållanden, men jag svarade i alla fall på allt även om jag nu önskar att orden hade flödat på i rikare takt.

Nu ska jag koppla av och ha det finfint en stund, men ha det gott!

/ Storkelina