Eftermiddagsvy från tomten med utsikt bort mot bästa granngården Annelund.

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag fullkomligen älskar att bo så här 🙂 Det är egentligen rätt märkligt hur det kan vara, för det som är min & Tommies dröm är för många rena mardrömmen. Att bo ensligt, utan en massa grannar och liv runtomkring… En himla tur att vi alla är olika, för annars så skulle det ju vara knökfullt här hemma i skogen 😉

/ Storkelina – i väntan på maken