Jag tillhör dem som trivs med livet och gärna kostar på mig att le/skratta när tillfälle bjuds. Att “ett gott skratt förlänger livet”, dvs att skratt minskar nivåerna av stress- hormoner samt får immunsystemet att öka produktionen av antikroppar, får vid det här laget anses vara väl dokumenterat. Enligt www.expressen.se, som i sin tur hänvisar till icke namngivna amerikanska forskare, kan skratt/glädje/humor dock ha ytterligare (och tidigare okända) effekter/biverkningar. Dessa är mer eller mindre positiva, döm själva:

• Blodtrycket sjunker
• Halten av hormonet leptin, som begränsar aptiten, sjunker
• Halten av hormonet ghrelin, som ökar aptiten, stiger

Resultatet av ovanstående ekvation torde vara att vi a) förlorar gränserna för hur mycket vi stoppar i oss och b) samtidigt blir ännu hungrigare. Springer man runt och är ständigt glad/nöjd/lycklig/skojfrisk riskerar man alltså att föräta sig 😉 Jag vet inte hur ni tänker, men jag tänker iallafall även fortsättningsvis att våga mig på skratt och glädje. Det värsta som kan hända är att man rullar fram = kanske inte så kul längre = slutar skratta = blir smal som en sticka = skrattar ännu mindre osv 🙁