Under eftermiddagen/kvällen har jag varit med kollegan Therése och besökt halvblodsstoet Svea – wow! Jag har alltid älskat hästar, men på senare år (typ nästan hela mitt fullvuxna liv…) har kontakterna med hästar varit mycket sporadiska. I dag kom förmodligen vändpunkten = jag blev alldeles såld. Svea visade sig vara en alldeles fantastiskt trevlig gammal dam, och tillsammans med “matte” lyckades hon få mig till något jag inte gjort på åratal: att klättra (jo, bokstavligen) upp på en häst. Fastän jag har en ryslig svindel och fastän Svea är gigantisk (ja, även för att vara häst) så var det alldeles, alldeles underbart 🙂 Man kan lugnt säga att jag tog mig över en enorm tröskel i dag och oj vad jag längtar efter ytterligare ridturer. Jättetack Svea och jättetack Therése!
Några bilder från bravaderna på Ekerö följer nedan:
Svea & Therése pussas
Svea dricker nyponsoppa direkt ur handen
Storkelina har klättrat up på Svea
Storkelina är salig av lycka
Svea käkar gräs
En nyduschad Svea "panerar" sig
Jag vet precis hur det känns, efter att inte suttit på hästryggen på typ 10-15 år så blev jag helt såld igen. Nu rider jag minst två gånger i veckan och det är helt underbart. Kram på dig Annica P.s på lördag ska jag rida ett kallblod Perleman ute på Eriksund ska bli så kul 🙂
Härligt! 😀 kram
Annica >> Snacka om att det är som en drog – nu MÅSTE jag bara ha mera. Håller som bäst på och fantiserar om att hysa in en rackare på granngården. De måste ändå ha en sällskapshäst till sin egen “tillkommande”, och varför skulle det inte kunna vara MIN sällskapshäst?! Den som lever får se, men nu ska det ridas iallafall! Ha det jättegott och lycka till med hästeriet!! Kram Helena
Sanne >> Eller hur?! Fatta hur MOOODIG jag var 😉 Kramisar!
Skit modig! 😀 man blir lite sugen nu ju. När ryggen är friskförklarad och allt 😉 eller så håller jag mig till motorer… kram