MÅNDAGENS INLÄGG PUBLICERADES TYDLIGEN INTE, MEN HÄR KOMMER DET OM ÄN EN SMULA INAKTUELLT…

Mina favoriter Peter Murphy’s Carver Combo kommer inom kort till ”rätt” del av världen, det vill säga Uppsala. Den 3 november kl 21 blir det spelning på Bistro Hijazz i gamla stationshuset och jag lääängtar redan.

När jag under eftermiddagen/kvällen stod och lagade mat tog jag mig tid att verkligen studera vårt nya (och nystädade!) kök och jisses vad glad jag blev. Det är en sann fröjd att stå och kocka i en miljö som jag själv har valt och där det dessutom finns gott om arbetsytor 🙂 Hm, det där kanske jag inte skulle ha skrivit? Nu kanske folk förväntar sig att jag ska börja åstadkomma stordåd i köket 😉

Den här veckan gör jag egentligen mina två hela arbetsdagar i Stockholm i samband med en konferens på Blue Hotel (Elfviks Udde, Lidingö), men jag ska ändå försöka ta mig ner och jobba i morgon (även kontoret kan må bra av lite ”omvårdnad”). I slutändan blir det dock kroppen som får avgöra hur det blir med den saken, för om jag är lika skraltig som i dag så lär tre långa dagar bli för mycket. Fy vad trist det är att vara fysiskt vek…

/ Storkelina

I dag har jag jobbat, lagat mat och ridit (ett omåttligt hårt pass under Camillas ledning…) och nu är jag så trött så trött. Ska njuta av att vår nyreparerade TV är åter och mysa lite med Tommie & de fyrbenta, men sedan är det dags att krypa till kojs. Ha det gott!

/ Storkelina – en trötter en

Efter gårdagens samvaro med Gandhi avnjöt jag & Tommie en riktig smaklig måltid. Vi hade handlat fantastiskt fint kött (hängmörad biff och vitlökssnurror) på Köttboden i Östervåla, och detta intogs tillsammans med pommes, kryddig bearnaisesås, vitlökssmör & sallad. Helt klart en middag i gammal hederlig 80-talsstil och det var SÅ gott 😛

När maten hade fått sjunka ner och ligga till sig en stund tog jag, Tommie, Teo & Bus en uppfriskande och härlig kvällspromenad. Det var hur skönt som helst ute och hela flocken trivdes alldeles utomordentligt bra 🙂 I bland är det extra mysigt att bo på landet!

I dag åkte vi vi till Strutsens Café & Gårdsbutik för att äta lunch i form av deras helgbuffé. Det var en alldeles lagom utflykt för att man med gott samvete skulle kunna åka hem och krypa tillbaka ner i sängen med ett korsord. Om vi somnade sedan? Nääää, absolut inte! 😉

Lithells leverfärs med sönderkokt ris är både gott och skonsamt för en gammal hundmage.

Lukten av lever gör mig illamående, och JA: Jag är tyvärr en ruskigt känslig och äckelmagad individ 🙁 För dem jag älskar är jag dock beredd att göra en och annan uppoffring = i går kokade jag ris & leverfärs (!) till världens goaste lilla Teo. Doften som spred sig i köket när kastrullerna stod på spisen, och känslan som infann sig i min kropp när jag rörde i hop hundmaten, gick i sanning inte av för hackor… Inte heller Tommies skrattsalvor när han hörde mitt hulkande och mina högst ljudliga kväljningar. Hm, kan det sistnämnda betyda att min illvillige make inte tyckte ett dugg synd om mig?! 😉

/ Storkelina – kock av leverkok

Denna vecka blidde min onsdags-Gandhi även till en lördags-Gandhi, och det gick ju bra det med 🙂 Ett 50 minuters ridpass (sedan var somliga helt slut…) och en massa mys blidde det innan det så småningom var dags för Gandhi att dra på sig nattsärken (jo, jag hjälpte honom liiite 😉 ). Ett gäng bilder följer nedan:

Bakom Anemon skymtar Gandhi till vänster och Athena till höger.

Två fuxar med blåa täcken - den främre är Vesslan och den bakre är Gandhi.

Vatten smakar bra!

Rester av smaskig betfor kan finnas på golvet...

’

... eller om man smiter: I krubban som nu står utanför boxen.

I går kväll var jag & Tommie på vårt första möte med vägföreningen – tillsammans med Jejje drällde vi in en kvart efter utsatt tid 🙁 Riktigt pinsamt, men dessbättre så hade vi åtminstone ringt och meddelat vår sena ankomst (som till fullo kan skyllas på den körkortslösa med arbete 12 mil söderut).  Det var hursomhelst intressant att delta och inte minst var det kul att få ansikten till namnen & husen i vår omnejd.

I dag har jag,  i sällskap av mina fyrbenta familjemedlemmar, jobbat hemifrån = myyysigt! Ägnade mig mestadels åt översättningsarbete med en brasa och ett gäng koppar kaffe framför mig, mycket trivsamt. Konstaterade också, än en gång, att jag har det oförskämt bra och trivs fantastiskt väl med tillvaron 🙂 Det är nästan så att jag får dåligt samvete, för jag har nära och kära som helt oförskyllt och gång efter annan drabbas av verkligt tråkiga händelser… Fast icke att förglömma: Även jag har haft min beskärda del av livets svårigheter.

Nu är det soffmys framför TV:n som gäller, och det är inte fy skam efter ett par TV-lösa dagar i slutet av förra veckan/i början av denna. Vår normalt sett så fiiina TV brakade i hop och är på reparation, så just nu har vi en tillfällig apparat som Camilla ”hittade” i sitt trapphus. Jodå, den stod faktiskt där med en lapp att det bara var att ta den. Lägligt värre!

/ Storkelina

I bland är det nästan så att jag börjar tro på spöken eller nå’t. När jag för en stund sedan slog upp min dator så hade jag fått en ny skrivbordsbakgrund, nämligen bilden ovan. Hur det gick till? Ingen aning, men jag gissar att en viss liten Bus hade legat och värmt sig på tangentbordet och på något märkligt vis lyckats med konststycket att ändra. Det enda som är helt säkert är att ingen mänsklig varelse (är för närvarande ensam tvåbent här hemma) har varit framme den senaste timmen. Fascinerande! 🙂

/ Storkelina

Hösten kan vara alldeles underbar med färgsprakande natur, torr luft och strålande sol MEN: Emellanåt kommer dagar som denna, det vill säga med ihållande regn och blåst, och hösten känns inte alls så fantastisk längre 🙁 I stället för att jobba borde man ha fått kura i hop sig med en god bok, mååånga koppar te och en värmande brasa men riktigt så bra fick man ju inte ha det…

Förutom att väderleken stadigt förändras så karaktäriseras den nu rådande årstiden av att flyttfåglarna ger sig av mot varmare breddgrader; somliga nöjer sig med att bege sig till södra Sverige eller Danmark medan andra drar sig så långt bort som till Afrika. Personligen tycker jag att det är lite trist att så många fåglar försvinner, men samtidigt betyder det att jag snart kan ägna mig åt förra vinterns nyfunna intresse: Att mata vinterfåglar. Fast okej, om jag ska vara riktigt ärlig så har jag redan börjat smygmata en smula – jag vill ju inte riskera att mina fågelvänner skaffar sig andra favoritkrogar 😉

Sist men inte minst: Hösten inbjuder till lite annan mathållning än vad som varit fallet i sommarvärmen. Nu är det tid för mustiga grytor, möra stekar & varma drycker – härligt! 😛

/ Storkelina – höstfrun

Kan ni tänka er att en ensam liten kaminrackare (se bilden ovan) håller hela vårt hus varmt?! Okej, det är bara 60 kvm men i alla fall. Och om jag ska vara helt ärlig så har vi faktiskt två element också (för riktigt kalla tider…) men ÄNDÅ 🙂

/ Storkelina – varm & glad ägarinna av en Morsø 1410.

Jag erkänner, om än motvilligt, att jag är urusel på att baka – åtminstone i den meningen att det sker på tok för sällan. Trots det så har jag på sistone haft huset fullt med kaffebröd, för inte mindre än tre gånger (den senaste veckan!) har Jejje travat förbi med godsaker; en gång med två sorters kakor och de andra gångerna med hembakta kanelbullar. Somliga har det bra! 😛

/ Storkelina – den bortskämda