I dag har Gandhi gått i hagen, ridits i 40 minuter av undertecknad, borstats och fejats på, gosats med samt pratats med. Dessutom har det slunkit ner ett eller annat äpple 😛 Summa summarum: Allt är väl! 🙂
I går trodde jag att lilla Bus var borta för gott och var jätteledsen – i dag flyttade Bus in hos mig, Tommie & Teo och jag är JÄTTEGLAD 🙂
Dagens hemresa från jobbet tog ganska exakt 3 timmar – jag åkte kommunalt hela vägen mellan Hästsportens Hus (vid Solvalla) och Tierp… Tröstar mig dock med att resan till jobbet gick desto smidigare = bil hela vägen (jättetack till mina helt fantastiska chaufförer!) 🙂
Efter jobbet blev det, vilket framgår av föregående inlägg, en tur till stallet* och Gandhi. Hästmys är alltid trevligt, men det var ändå riktigt skönt att komma hem när jag var klar. Och bäst av allt: Tommie var avsevärt bättre i fotleden, det vill säga smärtan har avtagit rejält.
Innan det var dags för ett avsnitt av TV3:s Hell’s Kitchen tog jag en tur till Annelund för att besöka min lilla Bus. Besvikelsen var total när ingen misse stod att finna; letade i ungefär en timme innan jag gav upp för en stund. För ett tag sedan återvände jag & Tommie (stapplandes) för att genomsöka hela gården men dessvärre utan resultat 🙁 Nu är jag riktigt ledsen och orolig….
/ Storkelina
* med stallet avses framöver Gandhis palats hos Cicci, Mats, Wilma, Emil & Edwin i Rävsvad.
I dag har Gandhi:
Gått i hagen hela dagen
Blivit ryktad & smord med salva mot elaka flugbett
Käkat god mat och en massa hö
Smaskat på äpplen & morötter
Blivit kliad, klappad, kramad och pussad
Fått en varm hälsning från matte Camilla
Allt är således precis som det ska! 🙂
/ Storkelina – förstaskötaren (ivrigt påhejad av assistenten Wilma)
I dag hann stackars Tommies arbetsdag inte mycket mer än börja innan den var över. Ett feltramp då han skulle hoppa ner från lastbilens baklyft ledde till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och sedermera diagnosen ”ligamentruptur vä fotled” vilket på ren svenska betyder ett avslitet ledband på vänstra fossingen 🙁 Usch, jag har aldrig sett en i övrigt fullt frisk människa ha så ont…
Den här veckan kommer jag att vara hästvakt och det är naturligtvis stilige Gandhi som är föremålet för min uppmärksamhet. Kommer löpande att lägga in lite bilder och avlägga statusrapporter och det är inte för att jag tror att det har något enormt allmänintresse. Nix, anledningen är förstås att jag vill hålla Gandhis matte Camilla hyfsat lugn i alla fall. Helt lugn lär hon dock inte bli, det ligger liksom inte i hennes natur… 😉
Någon som känner igen orden ”vi MÅSTE verkligen se till att träffas snart” för att sedan upptäcka hur månaderna går utan att det händer något? Detta är något som, tyvärr, händer undertecknad alltför ofta 🙁 I dag var dock min vän och icke-biologiska lillasyster Elin smart nog att inte nöja sig med den gamla utnötta frasen – nix, nu skulle det bokas datum också. En mycket god idé och det ska bli fantastiskt roligt att återse Elin och hennes Thomas 🙂 Och kanske även lille Harry?!
Efter att ha läst om svälten i Somalia, terrordåden i Norge, blodbadet bland demon- stranter i Syrien osv osv fastnade min blick vid en annons som tipsar om hur man ”enkelt & ofarligt” blir av med katterna i trädgården med hjälp av ultraljud. Kikade vidare och fick även veta vart man ska vända sig för att få ”vita tänder i sommar” eller för att ”ta kontroll över håret”. Detta fick mig att reflektera över hur futtiga en del av människans bekymmer kan te sig. Oönskade katter på tomten, gula tänder och håravfall skulle förmodligen vara en ren dröm för dem som drabbas av svält eller ond, bråd död…
Vet inte vad det beror på, men under sommaren stänger jag mer eller mindre av min filosofiska* sida, vilket bland annat resulterar i att bloggen bedrivs i ren (eller nästan ren) dagboksform. Nu känner jag emellertid hur tankeverksamheten börjar komma i gång igen. Är det månne ett tecken på att hösten närmar sig?
* Ordet filosofi kommer från grekiskans philosophia och betyder ”kärlek till visdom”.
/ Storkelina – för dagen lite småfilosofisk
När jag & Tommie bodde i Sumpan blev det ett och annat besök på Bishops Arms, men sedan vi flyttade norrut har utelivet varit lika med noll. Kan heller inte påstå att jag har saknat det, men i går när Jejje föreslog en tur till Uppsala och den irländska puben O’Connor’s så kändes det ändå lockande = jag & maken hakade på 🙂 Lustigt nog var det den ”pubsugna” Jejje som valde att köra vilket innebar att såväl jag som Tommie & Christian kunde svinga ett par bägare (utöver matintaget då) 😛 För min del var det väl i och för sig inte så konstigt – jag har ju faktiskt inget körkort… Så synd! 😉
Jag börjar inte förrän kl 10.00 de dagar jag jobbar hemifrån, men i morse offrade jag min sovmorgon för att Camilla (ledig från jobbet) skulle få en. Kl 06.45 tog jag således cykeln 2 km till det lilla stallet där Cicci & unga fröken Wilma har sina hästar Anemon, Athena, Ronja & Vesslan och där även Camillas Gandhi huserar. Planen var att släppa ut Athena & Gandhi i hagen, men först skulle Gandhi kläs på och det var ett helt företag ska jag säga (se bilden nedan):