Tommies ankor, som nu är cirka 13 veckor gamla, växer så det står härliga till. Bilderna nedan togs i går, och som ni ser så är det inte längre några små dunbollar. Coola är de hursomhelst, och jag studerar och följer nogsamt deras utveckling och beteendemönster genom att tillbringa minst en timme om dagen i deras omedelbara närhet. Jag siktar förstås på att bli ankeolog – en titel som grannen Jejje så fyndigt kom på 😉
Annars rullar livet på ungefär som vanligt om än med ovanligt mycket framtidsfokus OCH en fullständigt bedrövlig jakt på mina gamla gymnasiebetyg (!). Vad gäller det sistnämnda så orkar jag inte dryfta det här och nu, men jag lär återkomma i ärendet…
I morgon är det fredag och jag längtar sådär ovanligt mycket efter ett par lediga dagar. Det är så himla olika det där med energireserver, men i dagsläget upplever jag mina som lite lätt obefintliga. Tyvärr 🙁 Om jag ska se nå’t positivt med det hela så brukar det dock vända med besked när det väl vänder, och DET ser jag förstås fram emot 🙂 Till dess: Ha det fint och natti natti på er!
Närmast i bild ser vi den chokladfärgade ankan David, här med välgörande lermask.
Stilige Broder T är vit, grå, grön & svart och är såå noggrann med hygienen.
Lillankan Christian (sannolikt en tjej) flaxar med vingarna.
Ankor på språng! I det främre ledet ser vi (fr.vä) David, Broder T & Jennifer medan det bakre ledet består av Viktoria, Dennis & Christian.
De växer så det knakar. Söta namn har de också. Jag kan tyvärr inte ta åt mig äran för att så innovativt kommit på ordet ankeolog – trots att jag såklart önskar att det varit jag. Däremot funderade jag, i ett svagt ögonblick under sommaren, på om mitt drömjobb inte vore att bli entomolog. Men även då jag stundtals denna sommar blivit förtrollad av era med dammen medföljande trollsländor håller jag mig nog till att bli sjuksköterska!
Jejje >> Det var förvisso dagen efter Tommies 40-årsfest och minnesbilderna är därav en smula grumliga, MEN jag är ganska säker på att du först sade att du skulle bli entomolog och sedan skämtade till det och sa “eller man kanske kan bli ankeolog?!”. Du vet, den där dagen när vi spenderade en hel dag med att glo på ankorna… Eller hur det nu var! 😉