Att skadeglädjen är den enda sanna glädjen håller jag inte med om, men den är inte så dum ändå 🙂 Skellefteå AIK sänkte LHC i sjätte perioden i kvällens match och LHC är därmed borta ur hockeyns SM-slutspel. Jag blev så glad att jag skrek rätt ut här i min ensamhet (förutom lille Teo då’ra). Det har visat sig att även Tommie vrålade ut sin glädje, ensam i sin lastbil, någonstans i Dalarna. Ja jag vet, man ska heja på sitt eget lag och inte hata, men… det finns ju undantag!
Nu är slutspelet över för min del och allt fokus på kvalserien, nästa SSK-match borta mot Växjö på onsdag. Då blir det riktigt nervöst igen…