Emellanåt får jag ruskiga problem med nacken, och resultatet blir alltsomoftast en ihållande och intensivt bultande huvudvärk. Det hela kan närmast liknas vid känslan av en rejäl baksmälla (de flesta har väl upplevt minst en så’n i livet?!) – dock med skillnaden att den nackrelaterade problematiken kan sitta i dagar i streck = vad jag har ägnat mig åt den senaste veckan 🙁 Nu är jag bättre, men ska ändå till läkaren i morgon. Det här kan bara inte vara normalt… eller?

Under veckan har det naturligt nog inte hänt så mycket, men ett par rara bilder vill jag ändå dela med mig av:

På Tommies födelsedag kom Jejje förbi med kladdkaka och sprutgrädde...

... medan Dick & Camilla uppmuntrade till filmkväll med MASSOR av godis.

Som kontrast till alla sötsaker blev det även nyskördade tomater 😛

Idag fyller du år, men eftersom jag misstänker att du inte är vaken när jag sticker till jobbet så får du en första Grattis- och kärlekshälsning här. Puss puss, jag älskar dig!

/ Lilla frun

När jag funderar över hur jag & mina medmänniskor (och djur!) beter oss, eller snarare har betett oss, så börjar jag fundera över hur det egentligen står till med intelligensen. Vanlig, hederlig ”vardags-smartness” verkar emellanåt ha varit en bristvara eller vad sägs om nedanstående exempel:

• En manlig bekant sprang Stockholm Marathon på dryga 4,2 mil bakfull OCH i för små skor…
• Ett stycke hund skulle dricka vatten ur en regntunna och ramlade i, det vill säga landade med huvudet i botten av tunnan. Stackar’n kunde naturligtvis inte ta sig upp och det hela hade kunnat sluta riktigt illa 🙁
• Ett stycke ung man fick för sig att sluka en kompis akvariefiskar, detta medan fiskägaren befann sig i tvättstugan.
• En ung dam svalde vid ett tillfälle en groda. Varför? Bara för att liksom…
• Ett antal dagisbarn hoppade från diverse relativt höga höjder för att bryta benen – detta för att vara lika coola (?) som undertecknad vid knappa sju års ålder.
• En ung tös sade helt frankt till sin doktor att han var full. Anledning? Det luktade läkarsprit i mottagningsrummet… Hm, vem kan det ha varit?! 😉

/ Storkelina – inte alltid med sunt förnuft

P.S. Jag har låtit samtliga ovannämnda tokar vara anonyma, men om det är någon som vill träda fram så är det förstås mer än välkommet 🙂 D.S.

Finns det bara nå't att leka med så glömmer man snart att stora vida världen är lite läskig.

Eftersom jag är en lydig dam som gör vad jag kan för att behaga mina medmänniskor så kommer här en liten hälsning från Bus, varsågod Gunilla!

/ Storkelina – belåten matte

Såväl i går som i morse vaknade jag upp med en hysteriskt värkande nacke = en blixtrande och ihållande huvudvärk kom som ett brev på posten. Det är så himla trist, för nästan varje gång jag känner mig riktigt skaplig i ryggen så ”klättrar” smärtan vidare till något annat fiffigt (eller ofiffigt…) ställe 🙁

Med ett par värktabletter i kroppen lyckades jag i alla fall ta mig igenom en ridlektion under eftermiddagen/kvällen. Dirigerad av en sträng (och förkyld!) Camilla fick jag & Gandhi oss en rejäl genomkörare – åtminstone jag. Riktigt kul var det att rida passage, något som jag trots mina många ungdomsår på hästryggen aldrig hade testat. Supercoolt! 🙂

Efter att ha kollat på Maria Wern-filmen Svart Fjäril sitter jag och min lilla familj nu i soffan och laddar upp för sänggång och en härlig (?) arbetsmåndag. Hur det går för Tommie och hans havererade fot i morgon återstår dock att se – det är möjligt att det fortfarande är för tidigt att gå tillbaka till vad som faktiskt är ett fysiskt krävande jobb. Det hade varit en sak om han bara behövde köra bil, men det krävs ju en hel del annat också.

Ha det gott och natti natti!

/ Storkelina – glad & lycklig

I går kom vännerna Elin & Thomas på efterlängtat besök och grannarna Jennifer & Christian fick äntligen bevis på att jag & Tommie hade vänner (utöver Stolle då) även innan vi flyttade hit 😉 Kvällen bjöd på mat, dryck, pladder och diverse spel = jättemysigt 🙂 Den här gången ska det INTE dröja 1½ år innan vi ses nästa gång!

Under kvällen har det blivit en hel del soffmys, men innan dess hann jag med att rida stilige Gandhi. Stackars Camilla är sjuk, och då hennes stränge sambo hade belagt henne med ridförbud fick jag den äran att stå för motionen (Gandhis alltså). Superkul, men ack vilken dålig kondis jag har fått på gamla dar… 🙁

Det går fortsatt utmärkt med Bus & Teo. När jag & Tommie kom tillbaka från stallet låg de tillsammans nerbäddade vid huvudkuddarna i vår säng – sockersött  

Söta Elin & Thomas...

... och dito (?) Christian & Tommie.

Fyra glada pokerhajar...

... och två go'a fyrbenta.

Gandhi bär upp ett stycke Storkelina.

Denna färggranna rackare huserar för dagen på vår veranda.

För att uttrycka det milt så är Tommie inte vidare förtjust i spindlar. När han tidigare i dag stötte på gynnaren på bilden ovan lyckades han dock samla sig tillräckligt för att, med kamerans hjälp, föreviga mötet. Den gröna bladspindeln (Micrommata virescens) tillhör familjen jättekrabbspindlar och är den enda i Sverige förekommande arten ur denna familj. Till skillnad mot de flesta andra spindlar så använder den inte nät för att fånga sina byten – den springer i kapp dem… Bäst att passa sig således 😉

/ Storkelina – det tilltänkta bytet?!

Jättesquash flankerad av lilla Bus.

Helt nyligen blev jag kallad för ett ”energiknippe med gröna fingrar”, men när det gäller det sistnämnda så har jag helt klart mött mina övermän. Min kollega Kristina & hennes Björn odlar squash/zucchini och som synes på bilden ovan så går det alldeles utmärkt! Då jag hade lyckan att föräras med denna gigantiska grönsak så blir det nu till att göra Storkelinas Spenat- & Squashgratäng (receptet kommer inom kort att läggas upp på sidan Mat & så’nt) 😛

/ Storkelina – grönsaksfantasten