Bilderna ovan togs dagen före julafton när jag hade tagit plats i köket för att göra köttbullar. Plötsligt kände jag mig iakttagen, och mycket riktigt! När jag tittade upp så stod finkissen Bus där på en stege och studerade mitt arbete. Efter att ha kikat på mig en stund så gav hon dock upp alla köttbullsfantasier och travade vidare upp till taket där ”ingången” till vinden (och mössen…) finns.

I går kväll så slog jag sannolikt, och tråkigt nog, årets rekord i ryggsmärta 🙁 Det gjorde så vidrigt ont att jag var beredd att göra nästan vad som helst för att bli av med helsiket. Dessbättre så har det varit bättre i dag, men det var ändå så pass illa att jag & Tommie blev tvungna att ställa in det planerade besöket hos min mormor. Att Tommie hade jätteont i halsen bidrog ju förstås också.

I detta nu är jag tämligen rastlös, och det är väl inte så förvånande med tanke på dagens låga aktivitetsnivå. Jag skulle sååå gärna vilja ta en lång och härlig promenad, men det är liksom inte riktigt läge för det. Inte alls faktiskt…

/ Storkelina

Julafton firade jag & Tommie denna gång hos min bonusbrorson Danne, Maria & deras lilla Alicia i Våla City. På plats fanns även min mamma, brorsan Åke & hans Jenny, brorsonen Sebbe, bonusbrorsonen Matte, ”bonusgrabbarnas” pappa Lelle & hans Susan samt sist men inte minst: Vår lilla Catla & hennes fyrbente vän Sampson. Trevligt sällskap, vackra miljöer och MASSOR av gott att äta summerades slutligen till en jättemysig kväll. Tack alla! 🙂

Nedan följer några bilder, och samtliga är stulna (jodå, rakt av bara 😉 ) från bästa Marias Facebook-sida. Som vanligt så klickar du bara på en bild för att förstora!

Köttbullar på ynka 600 gram köttfärs att jämföra med tidigare års 1½ kg dito. 😛

Under gårdagen så insåg jag lite halvplötsligt att jag & Tommie hade massor att göra, och inte minst att handla. Tack vare världens mest underbara och effektiva make så löste sig dock det hela tämligen smärtfritt, åtminstone för mig. Stackars Tommie däremot har farit runt som ett skållat troll i allehanda butiker, och jag är oändligt tacksam.

Annars så är köttbullarna klara (går lite fortare numera när vi inte är 12-14 personer hemma hos oss…), skinkan ska strax griljeras och soffan ser härligt inbjudande ut. Inte tokigt alls faktiskt! 🙂

/ Storkelina

Sitter här och blir nästan lite full i skratt över hur naiv jag kan vara emellanåt. Det är flera stycken som har frågat om jag har koll på allt inför julen, och om ”julstressen” har infunnit sig än. Vad jag har svarat? Jodå, lite lätt kaxigt så har jag sagt att det är huuur lugnt som helst för att jag har så otroligt lite att fixa (inget julfirande hemma, inga egna barn osv). Haha, lustigt hur det kan vara för NU har jag ju kommit på att jag/vi faktiskt har massor att ordna med. Och att även om julafton ska firas hos finaste familjen Daniel, Maria & Alicia så vill vi ju ha liiite julmat här hemma också. Stackars Tommie, han har det inte lätt med en så’n virrpanna till fru 😉

Årets julklappar från arbetsgivarna var verkligen fantastiskt fina och precis i min smak 🙂 Tommie fick helt underbara handdukar (kräver dock nytt badrum pronto för att komma till sin rätt…), och även jag fick några riktiga finklappar (avslöjar inte innehållet av hänsyn till eventuella tålmodigt väntande kollegor). Det är i alla fall himla kul när det blir så otroligt lyckat, och jag vill därför rikta ett STORT och varmt tack till de kompetenta klappväljarna på såväl Svensk Travsport som Expresservice.

Sist men inte minst: Det som glädjer mig allra mest inför julen är att min älskade mamma, som dessvärre blev riktigt dålig för någon vecka sedan, förväntas skrivas ut från sjukhuset och kan fira julen med barn och barnbarn. Underbart skönt!

/ Storkelina

Medan Tommie & Crippa sitter bänkade framför TV-spelet så sitter jag och grejar lite med gamla bilder. Varsågoda!

En underbar bild på kissen Bus som yngling.

Här tyr sig Bus (fortfarande ungkatt) till grannvovven Rocky. Myyys!

Här har några av mina foton fått en nååågot mera konstnärlig touch 😉 Till min hjälp hade jag programmet paint.net 🙂

Anka & människa.

Katt i vila.

På jakt.

Skräckens käftar. 😉

För första gången i mitt liv så har jag inte skickat ett enda julkort i pappersformat (jag tänker ju på miljön… eller nå’t! 😉 ), så ni får hålla till godo med denna digitala variant 🙂 Ha det fint, alla!

/ Storkelina

I somras bytte jag telefonnummer, och även om mitt gamla abonnemang finns kvar så finns det ingen lur kopplad till det. Naturligtvis så skickade jag också meddelande om det nya numret till samtliga mina kontakter, MEN trots detta så har det visat sig vara ett antal personer som fortsätter att lämna meddelanden och sms:a till det gamla. Ett tips: Använd det ”nya” numret (börjar med 0763) så kanske jag svarar också 😉

/ Storkelina

Någon listig rackare som kan lista ut vad bilden visar?!

Helgen har varit finfin med en hel del sömn, en massa vettigt uträttat och trevligt umgänge. I går kväll blev jag & Tommie bjudna på en härlig middag som utgjordes av nötstek, västerbottenpuré & en utomordentligt smakrik gräddsås 😛 Tack snälla Christian & Jejje (framför allt Jejje som högst sannolikt var hjärnan bakom måltiden 😉 ).

I eftermiddags blev det en trevlig fikastund med fyra av fem ur Rävsvads-ligan. Som tur var så vet de att det sällan finns nå’t fikabröd i den här kojan, och därmed hade de den goda smaken att ta med sig eget (jo, jag fick också smaka 🙂 ). Tackelitack för det!

Nu ska en trött lantis strax krypa till kojs, så natti natti…

/ Storkelina 

Grannen Jejje pluggar, och helt nyligen så fördjupade hon sig i en massa intressant statistik. I går hade hon vänligheten att dela med sig av sina studier, och detta i form av en  MYCKET intressant historia om hur barnafödandet i Amerika hade ökat lavinartat när stocken härjade (?!). Hm, liiiite märkligt lät det ju och mycket riktigt: Vad hon egentligen försökte beskriva var historien bakom bilden ovan, något som kan antas härröra från det faktum att när storken häckade (alltså inte när stocken härjade…) så ökade barnafödandet i USA markant. Skojsigt värre, och Jejje hade naturligtvis inte alls varit framme och tullat på ölpavorna 😉

/ Storkelina –  idag med en anekdot ur vardagen