Gårdagskvällen slutade med att jag & Jejje halkade in på sluttampen av Christians svensexa = ett möte med ett härligt gäng glada, skräniga och till synes väldigt nöjda grabbar. Det hela var mycket trevligt, men det blev också mycket sent (eller tidigt…) och denna söndag har således fått gå i vilans tecken. Har dock lyckats åstadkomma några små saker såsom att inta en smaskig tunnbrödsrulle från Månkarbogrillen (tack för leveransen Camilla!) samt att bistå granngårdens blivande brud vid inhandlingen av mat till ”den stora dagen”. Inte illa pinkat, eller hur?! 😉

I morgon blir det åter dags att ta itu med köksrenoveringen, för såväl målning av väggar och tak som uppsättning av kakel/mosaik återstår. Efter helgens ledighet lär det kännas lite segt att dra i gång arbetet igen, men samtidigt hägrar förstås det färdiga köket 🙂 Ha det gott så länge!

/ Storkelina – semesterfiraren

Under veckan har bloggen fått stå tillbaka för den pågående köksrenoveringen, men nu kan jag äntligen unna mig en stunds mys i soffan. Nä, köket är inte klart ännu men alla de ”vitala” delarna är på plats och Tommie är ändå på Christians svensexa = ingen (utom Teo då) märker att jag sitter och latar mig 😉

Vill passa på att tacka våra underbara vänner för hjälp med golvläggning och rörpulande (Camilla), bärhjälp (Dick & Christian), montering av överskåp (Christian), lunchservering (Jennifer & Christian) och ett småkirurgiskt ingrepp på Tommies variga tå (Dr Jennifer). Det är fantastiskt trevligt att ha fått en så’n härlig extrafamilj! 🙂

Ett gäng bilder från renoveringsprojektet följer nedan:

Väggen bredvid kaminen ska snart vara ett minne blott...

... liksom det lilla gästrummet.

Här är väggen väck!

Tommie & Camilla pular med rören och snart...

... är avloppet flyttat.

Tommie kämpar med golvet.

När vi saknade vatten tyckte Jejje att vi skulle tvätta oss med våtservetter (med myggmedel...).

Samtliga köksskåp har skruvats ihop av undertecknad.

En bit golv och det viktiga diskbänkskåpet har kommit på plats.

Teo har hittat ett nytt, härligt krypin.

Så här ser laminatbänkskivan i wenge-look ut.

Uppbyggnad av nytt kök pågår – återkommer snart med en utförlig lägesrapport.

/ Storkelina – en som skruvar för fullt

Rivning av kök pågår = återkommer när jag får tid och ork…

I går var det som bekant Midsommarafton, men jag såg inte skymten av vare sig midsommarstång (utom den som kom via mms från Dalarna då, se ovan), blomster- kransar, sill eller nubbe. Hade i alla fall en riktigt trevlig kväll då jag & Tommie var över till Christian & Jejje och käkade samt spelade sällskapsspel. Någon ”hård”  midsommar var det dock inte tal om = skönt! Jag kunde till och med köra bil i dag 🙂

/ Storkelina

Om man behöver en kick för självförtroendet ska man åka till Systembolaget i Östervåla. Själv var jag där förra fredagen för att handla några öl till den då förestående möhippan och döm om min förvåning när kvinnan i kassan bad mig om legitimation. Jag skrattade naturligtvis ihjäl mig medan det oförstående butiksbiträdet tittade på, men när hon fick se mitt ID-kort så skrattade även hon. Butiksbiträdet ropade även på sin kollega, visade mitt leg, pekade på mig och sade: ”Kolla, jag bad henne om legitimation och hon är över 40”. Stolt som en tupp (eller kanske höna?! 😉 ) trippade jag på lätta ben därifrån samtidigt som jag konstaterade att det nog var sista gången någon bad mig om leg för att köpa öl… Kul var det i alla fall och ett tips för den som vill uppleva detsamma är att anlända i gympabrallor och en fjortistofs på huvudet = tämligen ofixad.

/ Storkelina – 41-åringen

Kissen Agda & bostonkillen Teo i samförstånd.

När min & Tommies lille Teo var stadshund så var han inte så särdeles begåvad i sitt umgänge med katter. Det var inte så att han ville kissarna något ont, men hans något framfusiga stil var inte alltid så uppskattad… Som lantvovve har Teo dock fått lära om, och bättre lärarinna än katten Agda hade han inte kunnat få. Agda är lugn som en filbunke och låter sig gärna undersökas och nosas på – det är till och med så att hon verkar uppskatta en liten mys- & kelstund med en numera försiktigt nyfiken Teo 🙂 Coolt!

Sommaren 2010 hade jag & Tommie stor fest på Midsommarafton, men i år blir det (trots påstötningar från Jenny & Daniel i Dalarna…) raka motsatsen. Vi har fortfarande inte utarbetat någon exakt plan för kvällen och det känns, som kontrast till förra årets detaljplan, JÄTTESKÖNT. Det blir som det blir helt enkelt 🙂

Hursomhelst så hoppas jag förstås att såväl jag som alla jag känner får en riktigt härlig dag/kväll – med eller utan snaps och små grodorna 😉 En Glad Midsommar ska ni ha!

/ Storkelina – den flexibla sorten

Gandhi till vänster och Camilla till höger. Foto: Dick Taxén.

För några år sedan sålde min kompis Camilla sin bäste vän, nämligen halvblodsfuxen Gandhi. Beslutet att sälja var då både rätt och nödvändigt, men ett avtal om förköpsrätt vid eventuell försäljning bakades ändå in i kontraktet. Efter sorg och saknad, ett glädjens år i Australien samt ytterligare ett år här hemma var det så dags: Gandhi var till salu och Camilla kunde naturligtvis inte göra annat än att slå till = återföreningen är nära 🙂 Camilla? Hon är överlycklig. Undertecknad? Med löfte om att bli gudmor till en hittills odöpt 16-åring är jag förstås närmast euforisk – jippie!!!

/ Storkelina – spänd av förväntan

Jag vet inte hur många gånger jag har provat på diverse prylar som folk har rekommenderat, men dessvärre oftast utan att ha blivit ett dugg imponerad. Trots det så gjorde jag ännu ett försök och den här gången var det Tierps-Camilla som tipsade om Gillettes rakhyvel av typen Venus. Resultatet? Jag blev grymt nöjd och både jag & Tommie ser nu fram emot att slippa ha ett badrum som liknar Stockholms blodbad efter varje rakning. Med min nya hyvel är det ta mig sjutton omöjligt att skära sig = underbart! 🙂

/ Storkelina – nu utan skärsår