Inledde dagen med jobb och fortsatte sedermera med fika, glass & rensning av jordgubbslandet – tack snälla Camilla för ovärderlig hjälp! Så småningom kom Tommie hem varpå vi smaskade i oss lasagne tillsammans med gräsänkan Jejje. Av naturliga skäl blev det även en hel del bröllopsprat och jag kan nöjt konstatera att det är ruskigt skönt att Tommie & jag redan är vigda och klara 🙂 Att planera vigsel och fest må vara roligt, men det innebär en oändlig massa jobb också…

Annars är allt lugnt här hemma i skogen, men nu är det hög tid att slå ihop datorn och krypa till kojs = jobb i stora staden Stockholm i morgon. Ha det gott!

/ Storkelina – tröttmössan

Det blev inte någon shopping att tala om på marknaden i Örbyhus, men en burk honung från Lovön lyckades jag i alla fall åstadkomma 😛 Hade förstås föredragit en närproducerad variant, men de lokala biodlarna lös med sin frånvaro 🙁 Undrar om det ens finns några?!

Dagens spelning med Ulrik Munther visade sig bli en positiv överraskning – grabben var ju helt lysande. Dessutom är det så att jag, oavsett vilken musik som spelas, hyser stor beundran för verkligt musikaliska artister med eget material. Mera så’nt!

Under kvällen har jag & Tommie ägnat oss åt pizza, cola samt Champions League-finalen mellan Barcelona och Manchester United. Lite nätpoker och en massa mys med Teo har vi också hunnit med = mycket trevligt. Sammantaget har vi alltså haft en lugn, skön och härlig lördag 🙂

/ Storkelina

Mamma Camilla, pappa Kennet & storasyster Tilde fick vänta länge men nu har du äntligen tittat fram.

Livet här ute kommer att bjuda på en uppsjö med spännande saker, men först väntar din allra första sommar. Mycket nöje, lilla Leah!

/ Tant Storck

I morgon går en av årets största travdagar av stapeln på Solvalla, men jag ska inte dit. Nix, i stället ska jag & Camilla gå på marknad och spelning med Ulrik Munther (!) i Örbyhus = jag upphör aldrig att förvånas över mig själv 😉 Hoppas bara att inte Tommie & Dick, som ska till Tierp och köra cross, blir alltför ledsna över att missa Ulrik…

I juli blir det bröllop på granngården och jag har haft ett helsike att hitta rätt klänning. Det är inte så att bröllopsfesten som sådan ställer höga krav, för det kommer enligt det blivande brudparet att bli en hyfsat enkel tillställning i lantlig stil. Nej då, svårigheten att hitta rätt plagg har helt enkelt bestått i att jag (som vanligt) inte är fullt överens med gällande mode. Min typ av klänning har – fram tills i kväll – varit närmast omöjlig att finna. Nu är den hursomhelst beställd och det är bara att hålla tummarna för att den motsvarar förväntningarna när den kommer.

I övrigt rullar livet på ungefär som vanligt, det vill säga alldeles utmärkt. Jag är exempelvis fånigt nöjd över att det jag har sått i rabatterna och mitt livs första, egenodlade sallad verkar ta sig finfint. Vad som däremot tycks ha misslyckats fullständigt är min myntasådd, sorry Stolle & Elwira 🙁

Ha det gott och på återhörande!

/ Storkelina

Både Tommie och grannen Christian har varit prenumeranter på Misstänkt, en tidskrift som nu tyvärr har gått i graven. Alla de kunder som har betalat för nummer som aldrig kommer att ges ut kompenseras lämpligt nog genom att förlaget skickar ut andra tidningar. Häromdagen fick Tommie senaste utgåvan av Teknikens Värld medan Christian i sin tur fick ett nummer av… Amelia (!). Mycket nöje, Christian! 😉

/ Storkelina

P.S. Christian >> Säg gärna till när du är klar, för jag kikar gärna i din nya favoritblaska 🙂 D.S.

Ovan ser ni en liten bild på en Engelsk Springer Spaniel-valp och den är ju bara för söt :-)Hoppas, hoppas att Kerstin & Mats snart får sällskap av en i Eslöv.

/ Storkelina – släktingen i norr

Efter golvläggningen i lördags närmar sig nu renoveringen av kök och matplats med stormsteg; det är således dags att beställa den nya köksinredningen. Gissa om jag, som bara ääälskar att planera, är i mitt esse?! Förvisso är själva planeringsstadiet mer eller mindre till ända, men lite skoj har jag kvar som exempelvis att välja spis, kyl & frys samt kakel/mosaik över köksbänken. Rackar’ns kul!

I dag har jag haft en riktigt lång dag, klockan ringde redan 03.30 i morse. Trots att det fanns utrymme för en hel del snoozande förvånade jag dock mig själv med att vara hur pigg som helst = steg upp omedelbums. Snacka om att det var grymt skönt med ett så’nt uppvaknande för omväxlings skull 🙂 Och vid den tiden dessutom.

Efter en bekväm hemresa med skjuts hela vägen (först med kollegan Per till Uppsala och sedan vidare med Tommie) har jag nu både ätit och parkerat mig i soffan. I morgon ska det jobbas hemma, vilket innebär sovmorgon och lite extra TV-mys i kväll: Desperate Housewives. Nämnd såpa är helt klart den bästa i en genre med många dåliga/mindre intellektuellt stimulerande program, det vill säga precis lagom avkoppling och underhållning för mig när Tommie har träff med John Blund.

/ Storkelina – allmänt nöjd & belåten

Dagens "motståndare" - en torkställning.

I dag när jag skulle flytta torkställningen med tvätt från verandan till en plats i solen visade jag än en gång prov på min evinnerliga klumpighet. När jag tog tag i tork- ställningen så liksom anföll den mig och tippade bakåt = jag tappade balansen och föll handlöst bakåt. Snabbtänkt som jag är klurade jag dock ut att trappan var bakom mig och att jag skulle se till att landa på ändan. Tänkt och gjort! Jag landade lyckligtvis sittandes på det nedersta trappsteget, men kände ändå hur ryggraden fick sig en rejäl törn samtidigt som smärtan strålade genom kroppen 🙁 Det var trots allt en ruskig tur att jag landade hyfsat ”rätt” och inte slog i ryggen i stället.

I bland undrar jag varför just jag är så oerhört klumpig? Har alltid varit en mästare på att snava omkring, gå in i dörrposter, bordshörn osv osv. En gång krockade jag faktiskt med en lyktstolpe, men då var jag fortfarande ganska liten – bara sisådär 14 år 😉 Blodvite och en blå och svullen näsa blev resultatet den gången. När jag ett par veckor senare ökade på med att dra upp en skafferidörr på näsan och få ett hårt skott (fotboll avlossad av icke oskicklig gosse) på densamma var smeknamnet dock givet: Barbra Streisand. Tyvärr kopplade jag då inte riktigt ihop min temporärt svullna näsrackare med Streisands permanent, gigantiska dito. Nä, i stället drabbades jag under lång tid av värsta näsfixeringen och det STÖRSTA problemet var förstås min egen…

/ Storkelina – i sanning en fara för mig själv

Den 30 april, hela 7 veckor för tidigt, bestämde du dig för att se världen med alldeles egna ögon. Mamma Erica & pappa Patrik är naturligtvis omåttligt stolta och själv väntar jag ivrigt på att du ska växa dig lite större och starkare så att vi kan träffas.

/ Tant Helena

Början till tjusig maskroskrans à la Camilla.

De finns i mängder men ingen vill ha dem – jag tänker på Taraxacum sect. Ruderalia, det vill säga ogräsmaskrosorna. Varför är det egentligen så? Vem är det som bestämmer att en blomma ska anses vara ful och  betraktas som ogräs? Varför är det nästan alltid så att de mest vanliga arterna i naturen är de minst önskvärda? Varför är de flesta av oss människor så snobbiga att bara det exklusiva kan vara åtråvärt? Ja, inte vet jag. Efter många timmars studier av just maskrosorna har jag i alla fall konstaterat att blommorna i sig är väldigt vackra och att man förmodligen skulle kunna göra helt fantastiska blomsterarrangemang med just dessa. Tänk dig ett färgsprakande party med Hawaii-tema; visst sjutton skulle väl några läckra maskroskransar (kanske med inslag av ringblommor?) vara en härlig färgklick?! 🙂

/ Storkelina – naturfilosofen