Den 22 april 2004 omkom min älskade pappa i en drunkningsolycka. I dag är det 5 år sedan det fruktansvärda hände och jag har fortfarande svårt att förstå hur livet trots allt gick vidare. Saknaden är enorm och en dag som denna minns jag och funderar lite extra över det som var…
Jag saknar dig pappa och jag kommer alltid att älska dig!
/Maja
Skrev för en tid sedan om mitt deltagande i online-managerspelet Startelvan (fotbollsallsvenskan). Endast fyra omgångar är spelade och resultaten så här långt är av varierande slag. Är hursomhelst utomordentligt nöjd över att (för dagen…) inte ligga sist i Opal Viking League; det gör nämligen han som skulle prenumerera på förstaplatsen – min kollega Stuart 🙂 Jaaa, jag vet att det är långt kvar och att sååå mycket kan hända, men ändå.
I övrigt kan jag som manager stolt konstatera att jag utvecklas i positiv riktning – har precis lyckats sätta in en målvakt som inte är petad ur sitt lag. Kan ju vara en fördel kanske? 🙂
/ Coach Storkelina
GI-metoden, flygvärdinnedieten, atkinsmetoden, LCHF-metoden och diverse pulverdieter – det finns en uppsjö av varianter för ändamålet viktnedgång. Nu har det kommit ännu en metod, nämligen tretimmarsmetoden. Så här ska man , enligt Expressens rubriksättare, äta & dricka för att komma ”i form utan att träna”:
Om man äter enligt ovan kan man förbränna 1 kilo fett i veckan. För många leder tretimmarsmetoden till fantastiska resultat. Inte helt oväntat kommer tillägget ”särskilt ihop med träning”…
Det som varit mest fascinerande med att skapa detta inlägg var sökningen efter bilder på vispgrädde. Konstaterade tidigt att det saknas gränser för människors fantasi vad gäller användningsområden för nämnd mejeriprodukt 😉
Har haft en fantastiskt trevlig kväll med före detta kollegorna Camilla & Leena samt några av dem som fortfarande sliter på företaget . Kvällen inleddes med vin, ostar & kex hos Leena varpå några av oss fullföljde med mat & dryck på Bishops Arms i Sundbyberg. Otroligt vad alla kollegor blir underbara så snart man slipper jobba ihop med dem 😉 Och strålande bra att krogarna är stängda alternativt stänger tidigt på måndagar… Morgondagens servicekänsla på jobbet blir så mycket bättre då 🙂
Har i dag blivit analyserad likt aldrig förr; först medarbetarsamtal med chefen och sedan en ”hälsoprofil” hos vår företagstränare. Summan av det hela var något förvånande – jag har jobbet kvar 😉 Hälsoprofilen gjorde mig dessutom riktigt glad. Även om jag, p g a vissa fysiska tillkortakommanden, inte kan hålla igång som förr så visade det sig att promenader och sjukgymnastik gör en hel del nytta. Min kondition var inte alls så tokig som jag väntat mig 🙂 Mitt största aber (i nämnda sammanhang) är att jag skippar frukosten och det ska jag åtminstone försöka att ändra på. Man blir tydligen (?) värsta energiknippet av frukost och det vore ju inte fel. Någon med erfarenhet som kan berätta om sitt fantastiska liv som frukostätare?
Cool Diorväska, inte min
Tidigare i veckan tittade min kollega Björn in hos mig på jobbet. Han såg sig om i rummet och utbrast plötsligt förvånat ”har du handväska?”. Och jo, det har jag ju. Vad som gör mig lite brydd är varför det var så förvånande? Är jag SÅ manhaftig? Jag vet att mitt språk inte alltid är sådär alldeles vårdat och att jag har många ”maskulina” intressen, men jag hoppas att jag inte uppfattas som en hel karl för det?! Å andra sidan spelar det väl ingen större roll – Tommie & Teo gillar ju mig i vilket fall 🙂
Spam-mail är bedrövligt trista. För närvarande får jag ett 30-tal ”extra” per dag i form av kommentarer till min blogg. Alla har samma obegripliga innehåll, avsändarna är olika – så onödigt 🙁 Läste på Daily Mails nätupplaga att man beräknat att världens spam-mail ger upphov till samma mängd växthusgaser som 3,1 miljoner bilar. När det kommer till bilarna, som också i allra högsta grad är miljöbovar, kan jag åtminstone se att många har någon form av glädje av dem. Men vem har glädje av spam? Jag fattar det inte…
Då jag inte haft problem med vikten (utom undervikt i tonåren då…) har bantning och kaloriräkning aldrig intresserat mig. På en av mina nätsurfarturer råkade jag dock ramla över något som faktiskt var en smula fascinerande, dvs hur otroligt mycket kalorier det finns i alkohol. Näst efter rent fett är alkohol det mest kaloririka man kan peta i sig! Några oinspirerande exempel följer:
Dagsbehovet av kalorier brukar för en normalviktig vuxen ligga någonstans mellan 1.500 och 3.000 kcal per dag. Den lägre siffran vid noll ansträngning för en kvinna, den högre vid avsevärt högre aktivitetsnivå för en man. Det är lätt att räkna ut att en helkväll med öl, vin och drinkar lätt täcker hela dygnets kaloribehov. Kanske något att fundera över för den som ständigt snålar med maten och kämpar med vikten utan att det händer något…
Icke att föglömma: ett glas vanlig mellanmjölk innehåller ca 90 kcal och ett glas coca cola eller juice ca 100 kcal. Kalorimässigt således inte ett dugg värre med ett glas vin än ett glas mjölk eller juice, även om de sistnämnda alternativen ”känns” nyttigare. Storkelinas heta tips är ändå vanligt kranvatten; kalorisnålt, gott & billigt 😉
Kikade i går på SVT:s program Debatt där man bland annat diskuterade våldet bland fotbollssupportrar, vad politiker och föreningar kan göra för att motverka detta, kostnader för extra polisinsatser m.m. Naturligtvis är det sjukt om ”vanliga” människor ska känna otrygghet när de går och ser en match med familjen, det är oacceptabelt. En av de föreslagna lösningarna på problemet köper jag dock inte, nämligen att fotbollsklubbarna själva skulle stå för de ca 50 miljoner kronor de extrainsatta polisresurserna årligen kostar. Varför? Fotbollen drar, enligt uppgift i gårdagens program, in ca 300 miljoner kronor till staten varje år; således ett överskott på ca 250 miljoner trots de dyrbara polisiära insatserna. Kan inte se vad skillnaden skulle vara mellan samhällets extra kostnader i fotbollssammanhang jämfört med ex.vis kostnader för bevakning av kungahusets medlemmar, artister/publik i samband med stora konserter, statsbesök osv. Det är i alla sammanhang orimligt att begära att den som ”kräver” bevakning själv ska betala kalaset. Precis lika orimligt som att enskilda personer själva skulle behöva betala vad en utryckning från räddningstjänsten faktiskt kostar den dag de behöver hjälp.
Satt och funderade lite på vem jag egentligen är och vem jag har varit. Började även att nysta i mina namn, eftersom jag alltid har identifierat mig mycket med efternamnet Storck. Här följer således lite namnhistoria – kärt barn har som bekant många namn 🙂
Frånd födseln registrerad som (faktiskt inte döpt) Anna Helena Storck. Kallades under bebisstadiet både Nina & Lina, vilket sedermera blev till Lena. Under hela grundskoleperioden kände nästan alla mig som Lena Storck; utom pappa och alla hans vänner som uteslutande kallade mig för Maja, ridinstruktören som kort och gott kallade mig Stork och alla de som ropade Storken eller Storchen (Sällskapsresan…). Under gymnasietiden försökte jag på eget initiativ att anamma namnet Helena, men alltför många kände mig redan som Lena så det sprack ju 🙁 Första pojkvännen hade dock bara läst mitt namn i skolkatalogen, vilket ledde till att hans familj & vänner började kallade mig Helena. En nya era hade tagit sin början, och numera är det nästan ingen (utom brorsan Åke och syrran Kerstins familjer) som kallar mig något annat än Helena.
Icke att förglömma, och i detta sammanhang kanske det allra viktigaste, mitt nuvarande alias Storkelina. Det sistnämnda smeknamnet, som jag tycker klingar rart i munnen, tillkom under mina första år inom travsporten. Först ut och ”mamma” till namnet var kollegan Gunilla – tack för det!
Den 5 februari 2005, på min bröllopsdag, lade jag till mellannamnet Sundström. Att ta bort Storck var aldrig aktuellt – Storck är alltför mycket av mitt jag.
Kramar Nina Lina Anna Helena Maja Lena Sundström Storck (skumt att jag inte drabbats av personlighetsklyvning…)