Det brittiska företaget Fusion Condoms har presenterat århundradets nyhet – ”Vegi-kondomen”. Poängen med denna skapelse är att den är helt fri från mjölkämnen och därmed kan användas, med gott samvete, även av den mest rättrogne vegan. Oerhört positivt förstås… Det var dock inte veganerna själva som efterlyste ”Vegi-kondomen”, de flesta veganer var nämligen lyckligt ovetande om att flertalet gummin innehåller mjölkämnen. Lyckligtvis var Fusion Condoms inte sämre än att de upplyste de 180.000 brittiska veganerna om ”problemet”:  ”Veganer kanske inte har insett att de flesta kondomer innehåller mjölkextrakt. Vi vill hjälpa dem att kunna ta ett medvetet val till säkert sex” säger Shanip Shah på Fusion Condoms. Vilken omtanke, för det kan väl aldrig vara vinstintresse som gör att man väljer att ”hjälpa” veganerna?!

Källa: mirror.co.uk

Någon som minns den dramatiska Melodifestivalen 1990? Mitt under Carola Häggkvists framförande av ”Mitt i ett äventyr” blev det nattsvart i TV-rutan. Carola kom ”bara” 2:a i tävlingen och detta skylldes främst på det tillfälliga avbrottet. Diskussionerna gick heta huruvida avbrottet var ett attentat mot Carola (bakgrunden skulle ha varit hennes engagemang i församlingen Livets Ord). Måste erkänna att jag, när det begav sig, köpte attentatsteorin rakt av.

Nu, 19 år senare, har jag dock ändrat mig. Varför? För ett par veckor sedan körde Tommie ett jobb (innebandysarg etc) till Mullsjö. I Mullsjö spelades en viktig match mellan Mullsjö AIS och Jönköpings Innebandyklubb, en match som eftersändes i TV. När matchen var slut och sarg etc skulle rivas pågick således TV-sändningen fortfarande, på grund av Tommie dessvärre inte helt friktionsfritt. När man sände direkt från studion blidde det plötsligt svart i rutan och ett jä..a liv på TV-killarna. En viss Tommie, som bara ”skulle hjälpa till lite”, hade ryckt ur en kabel som han tyckte var i vägen. Man kan säga att han, enligt TV-teamet, valde helt fel kabel att slita ur 🙁 Hursomhelst, Carola och hennes fans kan förmodligen känna sig helt trygga med att det bara var någon som gjorde ”en Tommie” den där gången 1990.

V75 Bergsåker lördagen den 21 mars

Avd 1:      4, 11

Avd 2:      3, 9, 12

Avd 3:      3, 10

Avd 4:      3

Avd 5:      8

Avd 6:      2, 3, 10

Avd 7:      4, 11, 12

108 rader = 54 kr

Reserver enligt turordning (se ATG:s startlistor eller gratisprogram hos ditt ATG-ombud). Mer info om att spela, se inlägget Veckans Storky Girl den 30 januari 2009.

Nix, det är inte mitt eget långa och innehållsrika liv som ska plitas ner ännu 😉 Däremot ska jag just börja läsa Barack Obamas memoarer med titeln ”Min far hade en dröm”. Många har rekommenderat den, och jag har stora förhoppningar om att det rör sig om en läsvärd berättelse. Inte minst för att den skrevs redan 1995, det villa säga 14 år innan herr Obama blev USA:s president – den 44:e i ordningen och den 1:e afroamerikanen att tillträda den åtråvärda (?) posten. Återkommer med mina tankar kring boken så småningom.

I fall att någon redan nu är nyfiken på vad som hände efter att memoarerna kom till (förutom att Obama blev president då’ra) så kan jag avslöja: Barack Obamas hustru, Michelle, tycker att deras äktenskap fått sig en kick efter att maken blev president. Detta eftersom Barack nu kan tillbringa mer tid i hemmet så att paret kan vårda sin kärlek. Allt enligt ett av våra främsta sanningsvittnen, Svensk Damtidning…

För en hel massa år sedan, närmare bestämt i början av 70-talet, hade jag en liten egenhet för mig: med jämna mellanrum var jag spårlöst försvunnen. Det var inte så att jag hade rymt hemifrån – jag gick upp i rök inomhus. Och vad gjorde då lilla fröken? Jo, en viss Storkelina satt gömd i en stor säck med hundmat och tuggade i sig för glatta livet. Man kan tro att det berodde på att jag var svältfödd, men icke. Jag gillade verkligen hundmaten och tyckte att den var godis. En schysst reklamslogan hade varit ”Royal Canin – om barnet själv får välja”…

Så här i efterhand tröstar jag mig med a) att det inte var burkmat utan torrfoder jag åt och b) att jag inte låg på golvet med familjens hundar och slaskade på gamla älgben. Alltid nå’t 😉

Växjö hade spelet och ledde med 2-1, men SSK vände och vann med 3-5. Bland annat gjorde man tre mål inom loppet av 1 minut och 10 sekunder = så’nt behövs. Full pott i kvalserien så här långt, så jä..a skönt! Gråter ju inte heller precis över att knäckehäxorna (Leksand) blev till smulor borta mot AIK och fortfarande står på 0 poäng. Oops, nu var jag stygg igen 😉

I går ställdes jag inför ett inte alltför svårt val: onsdag + torsdag på jobbet eller på landet. Gissa vad jag valde? Jo, jag tvekade faktiskt inte en sekund att byta bort jobbet (sorry chefen). Här är strålande sol och fortfarande en hel del snö = alldeles underbart. Ska äta en massa god mat och slappa, sedan en dust med hockeyn i kväll (SSK-Växjö). Ha det gott!

Kram Lant-Lina

Det är jättebra för miljön att så många väljer att cykla, men för mig och många andra fotgängare är det förenat med livsfara. Jag blir fullkomligt vansinnig på alla dessa människor som kommer cyklande i full fart på trottoarerna. Visst finns det några som tar hänsyn, men alltför många kommer farande utan att på något sätt avisera sin ankomst. Fruktansvärt obehagligt när man råkar ta ett snedsteg, eller själv väjer för mötande flanörer, och håller på att bli påkörd bakifrån. Det finns oftast cykelbanor, i annat fall är cyklisterna likt andra trafikanter hänvisade till bilvägarna. Och ska man nödvändigtvis cykla på trottoarerna kan man väl åtminstone se till att använda ringklocka alternativt röst för att varna?! Som fotgängare ska man inte behöva kalkylera med att ta ständiga skutt åt sidan för att slippa råka illa ut…

Nästa gång ska jag ta upp ämnet ”usla” fotgängare för vi finns också 😉

Storkelina / Trottoarpolisen

LHC-supporter tackar för sig

Att skadeglädjen är den enda sanna glädjen håller jag inte med om, men den är inte så dum ändå 🙂 Skellefteå AIK sänkte LHC i sjätte perioden i kvällens match och LHC är därmed borta ur hockeyns SM-slutspel. Jag blev så glad att jag skrek rätt ut här i min ensamhet (förutom lille Teo då’ra). Det har visat sig att även Tommie vrålade ut sin glädje, ensam i sin lastbil, någonstans i Dalarna. Ja jag vet, man ska heja på sitt eget lag och inte hata, men… det finns ju undantag!

Nu är slutspelet över för min del och allt fokus på kvalserien, nästa SSK-match borta mot Växjö på onsdag. Då blir det riktigt nervöst igen…

Emma Andersson, "gammal" Robinson-vinnare

På lördag är det nypremiär för kungen av dokusåpor – Expedition Robinson. Känns nästan lite fånigt, men jag ser faktiskt fram emot det. Ett precis lagom trevligt program på lördagskvällen, oavsett om man är i stan eller på landet. Och så är det ju så mysigt att få gilla några få och tycka sådär härligt illa om andra. Jag tror dessutom att det är utomordentligt nyttigt att få hetsa upp sig över okända människor på TV (om man är i avsaknad av större problem i sitt eget liv) – bra att lätta på trycket i bland Och vem vet, kanske vi denna säsong får nya “superstjärnor” i stil med Emma Andersson (suck) och Robinson-Robban (dubbelsuck)…