Ibland är det närmast skrämmande hur fort tiden tycks gå, för alldeles nyss var det helg och imorgon är det fredag och därmed dags igen. Skönt? Javisst, men jag tillhör ju dem som även älskar vardagen som inte är det minsta grå 🙂 Och framför allt så är det ju faktiskt tiden mellan helger och semestrar som utgör större delen av livet, och därmed är mycket värdefull. Fy på sig tiden, spring inte från mig sådär! 🙁

Under eftermiddagens promenad med Catla så passerade jag Tussilagoland, det vill säga dikeskanten strax bortom granngården Annelund. Det slog mig då att det egentligen är rätt fascinerande hur mycket en liten och rätt oansenlig blomma kan glädja en år efter år, men jag gissar att det helt enkelt beror på att den är ett av våra mest lysande vårtecken?! Blev i alla fall så lycklig över att se detta blomsterhav (allt är ju relativt 😉 ) att jag skuttade fram mest hela promenaden. Härligt!

En annan sak som gör mig närmast fånigt glad är att blicka ut över de kringliggande åkrarna och inse att jag faktiskt bor här. Så fjärran från Stockholm och dess förorter, och så långt ifrån asfalt och avgaser. Jag är fullt medveten om att det som är min dröm är mångas mardröm, men för mig är det såklart viktigast att just jag trivs. Åh, vad jag är tacksam över allt gott jag har förmånen att uppleva och såå glad jag är över att ha vett att verkligen uppskatta det också. Tänka sig att jag blev så gammal och vis till sist 😉

Nu ska jag snart ta plats vid sidan av min lilla flock, som redan har krupit till kojs så natti natti på er!

/ Storkelina

Alicia hittade finaste lekstugan i Buckarby, men kompisen Vera låg tyvärr och sov…

De senaste dagarna har bjudit på såväl nytta (studier & byggplanering) som nöje (massor av umgänge), men också en härlig dos av lugn och ro. I fredags kom min fina bonusbrorson Danne & hans lilla Alicia och hämtade upp mig, varpå det bar av till Östervåla City för glass i solskenet. När det var färdigsmaskat på glassarna blidde det sedermera ett spontanbesök i Buckarby, där Dick & hästarna tog emot medan fröken Vera sussade sött. Och jo, jag fick mig en rejäl mysstund med ”min” gamle vapendragare: Stilige halvblodsvalacken Gandhi 🙂

Lördagen inleddes med diverse nyttigheter, men sedan tog jag & Tommie en liten nöjestur på fyrhjulingen. Vi hamnade borta i Rävsvad där det förvisso inte var många själar hemma, men Tommie fick sig i alla fall en pratstund med Mats och jag fick träffa unge herr Edvin och pratade en stund med gästande Camilla. Väl hemma igen var det dags för säsongspremiär vid grillen och jag, Tommie & Christian slukade ett gäng kotletter och en massa potatisgratäng 😛 Så småningom kom även Jejje, som hade jobbat, och pilkastningen övergick till sällskapsspel. På alla sätt och vis en toppendag/kväll!

Idag fick vi besök av mitt nyss uppflyttade kusin barn Kim, som hade med sig hunden Flisan = långpromenad med hundar och en massa tjatter om hästar och annat spännande. Supermysigt, och med tanke på att jag inte har några egna barn så ”har” jag väääldigt många barn i diverse åldrar… 😉 Härligt, och MYCKET uppskattat!

Söndagskvällen ägnade jag & Tommie åt just ingenting, men en jäsa-och-mysa-i-soffan-kväll var å andra sidan preciiis vad vi behövde. Nu? Sova, sova och sova lite till 🙂

/ Storkelina – nöjd och belåten

P.S. Häromdagen var det en tjej som kommenterade att jag verkar leva ett så harmoniskt liv, och det gör jag verkligen. Jag känner mig på såå många sätt lyckligt lottad, men det fick mig ändå att tänka på att livet inte alltid har varit så enkelt. Vägen till harmoni och välbefinnande har varit lång, och jag har långt ifrån varit förskonad från svårigheter. Och jo, även  i nutid så upplever jag svåra saker (min mammas sjukdom är en…). Så länge jag har en stabil grund att stå på (mitt inre), och så länge jag omgärdas av stöd och kärlek (framförallt från Tommie), så är dock harmonisk och lycklig min ”grundform”. Men som sagt, det betyder absolut inte att jag aldrig möter livets baksidor – bara att jag numera har bästa möjliga förutsättningar att tackla dem. D.S.

När folk pratar om busväder så menar de oftast regn och rusk, men hemma hos oss har ordet fått en helt ny innebörd. Jodå, Busväder är finväder med strålande sol och sparsamt med blåst = kissen Bus njuter i fulla drag 🙂 Jag verkligen älskar att se henne så nöjd!

Bilden togs i motljus, så Bus syns inte så bra, men här står hon i alla fall och myser vid tomtens lilla ”sjö”.

Här är det skuggan av en gren som kommer in och ”förstör”, men man kan ändå ana en liten livsnjutare.

På väg hem mot vår röda ”stuga”, som efter tillbyggnaden får anses vara uppgraderad till hus.

Idag har det varit strålande sol och, till skillnad från igår, ingen blåst = ännu en dag på utomhuskontoret 🙂 När det var dags för rast så traskade jag & Catla över en av åkrarna, som dessutom råkar vara en omväg till granngården Annelund, där vi som av en slump hamnade och drack kaffe (jag då 😉 ) tillsammans med Jejje. Det var verkligen supermysigt att sitta ute och fantisera om prunkande rabatter och så’nt, så nu är det bara de gröna fingrarna som saknas… Hm, undrar var man kan köpa så’na?!

/ Storkelina

Catlas hopphinder funkade som klösbräda för Bus, som var minst sagt full i bus denna måndag.

Förra veckans magsjuka gjorde att jag halkade efter med delar av studierna, men NU är jag på banan igen och det känns riktigt skönt. Att denna måndag dessutom bjöd på strålande solsken, och att jag kunde sitta på verandan och plugga hela dagen, var en härlig bonus 🙂 Om jag hade sällskap? Jodå, både Catla & Bus var ute mest hela dagen och så även sex glada ankor. Mysigt!

I lördags var både jag & Tommie på Svenska Bostonterrierklubbens årsmöte nere i Södertälje,  och då fick vi bland annat lyssna på den fantastiska föreläsaren Caroline Zäll från Hundstallet. Superintressant förstås, men stundtals mådde jag närmast illa över vad som berättades och de bilder vi fick se… Såå vidrigt hur vissa människor behandlar djur (och människor…), och det är inte utan att man känner sig mordlysten vid blotta tanken på dessa idioter 🙁

Utöver möte och studier så hade vi i lördags en jättetrevlig kväll hemma hos Danne, där det bjöds på STOR brasa och hemlagade hamburgare. Även Åke, Jenny & Sebbe var på plats liksom mitt fiiina och nyuppflyttade kusinbarn Kim (som tyvärr inte hade plockat med sig hästen 😉 ). En härlig kväll och natt, som gav hopp om en snaaart stundande vår 🙂

/ Storkelina – åter på banan

Det är Tommie till vänster, men det såg ni väl?!

Bilden ovan beskriver läget här hemma i detta nu = ett stycke Tommie & undertecknad med årtiondets magsjuka 🙁 Själv vaknade jag igår morse och mådde bedrövligt, och tog mig sedan inte ur sängen för andra ändamål än att hämta en hink samt att besöka damrummet (fin omskrivning va?! 😉 ). Stackars Tommie däremot hann både ta sig till jobbet och landa nere i huvudstaden innan hann insåg att det var ”kört”… Avundas våra fina och FRISKA djur, som verkar tämligen obekymrade om än uttråkade. Tur att vi har en stor tomt i alla fall, för några promenader blir det av förklarliga skäl icke!

/ Storkelina – just nu i en vakenperiod

Härligt med mycket barmark! Och gummistövlarna slits hårt här hemma i skogen (såg just hålet…).

I onsdags var jag tvungen att gå tidigare från jobbet på grund av ryggskrället som inte behagade sköta sig, och i torsdags förmiddag slog jag till med en redig praktvurpa 🙁 Jag (vi) hade en kille här för att byta ut och flytta vår parabolantenn, och eftersom jag ville att han skulle få jobba ostörd så hade jag satt ett kompostgaller i en dörröppning för att hindra vår sällskapliga Catla från att ”hjälpa till”. Det hela drog dock ut på tiden, så jag klev över gallret för att ta med Catla ut på tomten. Och jodå, tanken var god men på vägen tillbaka fastnade en mindre smidig figur (läs undertecknad) dessvärre med en fot i gallret och flög handlöst genom luften samt landade med en duns på golvet. Catla, som jag hade i famnen, klarade sig utmärkt och skuttade glatt vidare men själv blev jag skapligt mörbultad. En himla tur att det inte slutade med några benbrott, för en höft och en axel (och såklart ryggen) fick sig en ordentligt omgång… Parabolkillen? Något förvånad när han till sist förstod vad det var som lät 😉

I fredags fick jag & Tommie middagsgäster i form av Danne & lilla Alicia. Vi slafsade i oss kycklingrullader à la Storkelina (alltså fyllda med bacon, lök, parmesanost & basilika), potatisgratäng, rosé- & grönpepparsås och en god sallad. Desserten bestod av hemlagad chokladglass, och när den skulle förtäras hade även svägerskan Jenny & finaste brorsonen Sebbe anslutit. En trevlig kväll! 🙂

Lördagen inleddes för min del med en tur till Solrosen (butik & café i Östervåla City), och detta tillsammans med bästa Jenny. Väl hemma så blidde det sedermera en tur i skogen tillsammans med Tommie & spårhunden Catla, och även om jag inte var på topp rent fysiskt så var det underbart härligt och en MASSA barmark att gå på. Under kvällen blidde det slutligen en gnutta studier, lite Tv och litervis med onyttig Coca Cola 😛

Idag har jag återigen haft det ”knöligare” med rygg och höft, men dessbättre så stod inga fysiskt krävande aktiviteter på schemat. Av den planerade långpromenaden med Catla blev det intet (den kraftiga blåsten var en bidragande orsak), och köksarbetet reducerades till hämtmat à la Tommie. En rätt skön dag trots allt, men ett par dåliga samveten över det där jag borde ha gjort kommer jag inte ifrån. Särskilt inte det totalt bortglömda telefonmötet (sorry Helen & Louise!!) 🙁

/ Storkelina – för dagen både klumpig och glömsk

Man ska väl inte uppmuntra katter att attackera fötter & händer, eftersom det är långt ifrån alla som uppskattar det (Danne är en 😉 ). Vår Bus är vanligtvis dessutom helt ointresserad av fötter (hon har ju Catla 🙂 ), MEN idag kunde jag bara inte motstå att retas lite grann. Ni ser själva hur det gick: Likt en farlig tiger greppade Bus sitt byte, och hon var bedårande söt när hon hade lyckats.

Under dagens rast från studierna tog jag som så ofta en promenad, men just idag fick jag verkligen vårkänslor. Jodå, vattnet porlade i ån och det faktum att isen hade smält och vattnet rörde sig gjorde mig såå glad 🙂 Okej, jag är medveten om att det sannolikt kommer mera vinterkyla men det funderar jag inte över denna dag.

Idag är Tommie och storhandlar, och jag tycker att det borde vara en utmärkt dag för minimal trängsel. Det är inte löning förrän imorgon, och det har redan hunnit gå några dagar sedan barnfamiljerna fick sina barnbidrag = förhoppningsvis en och annan som väntar in morgondagen. Det ska hursomhelst bli underbart att få hem MASSOR med mat att fylla kyl & frys med. Gillar liksom att kunna välja och vraka beroende på hur inspirationen för dagen ter sig 😛

/ Storkelina

”Tigern” Bus med sitt byte.

Ingen is här inte!

Jag, Tommie & alla djuren har haft en fantastiskt fin helg med mycket utevistelse (nä, ödlan Ömer fick faktiskt stanna i terrariet 😉 ). Igår var vi på granngården Annelund där det inledningsvis eldades, grillades korv, umgicks och årets första utomhusöl intogs. Värdparet Christian & Jejje var förstås på plats, men även Danne, lilla Alicia, Matte & Micke svängde förbi en snabbis. Och jodå, när Tommie och nämnd grabbtrio stack hem till oss för att kolla lite rörgrejer (nya badrummet) så passade jag & Alicia på att titta på hönor, tupp, ägg (!) & kaniner. Mycket trevligt på alla sätt 🙂

Under kvällen lät vi oss sedermera bjudas på mat av bästa grannparet, och på menyn fanns renskav med diverse smarriga tillbehör & pitabröd. Riktigt gott! 😛 Behöver jag ens nämna av vi även spelade UNO och kastade pil? Nä, jag förstod väl det.

Idag har vi enbart varit hemma, och utöver att vi hade Matte, Micke & Alicia på ett kortare besök så har det varit underbart lugnt och stillsamt. Nu? Hm, är rädd för att jag måste ta tag i en studieuppgift som jag skjutit upp duktigt länge 🙁 Senaste inlämning är imorgon bitti, så har dessvärre inte mycket att välja på… Synd om mig? Nix, inte ett dugg! 🙂 🙂

/ Storkelina

Wow, en korv dök upp bara sådär!

Måste förstås smaka, och…

… hm, jodå! Den slinker ner så småningom. I alla fall allt utom korvbrödet. 😉