Jag har tidigare berättat om den lilla ekorren, som brukar parkera sig i en hink på verandan för att glufsa i sig solrosfrön. Tommie lyckades fånga den lilla gynnaren på bild, och även om fotona är oskarpa (tagna genom fönstret) så tycker jag att de är lite roliga. Håll till godo! 🙂

Jodå, visst är det rätt hink! Fröna syns genom det transparenta locket.

Efter en stunds kämpande med locket är det dags att ta sig ner...

... för en stunds njutning i fröparadiset 😛

Direkt från hagen gick Gandhi på tur för leta efter fräscha, gröna strån 😛 De var tyvärr inte så många...

Den senaste veckan har jag haft rejäla problem med mina stackars höftleder, och i dag har det varit fullkomligt bedrövligt 🙁 Lyckades ändå ta mig till Gandhi efter jobbet, men det ska sägas att det var knappt. Usch, denna onsdag är INTE min dag!

/ Storkelina – på dekis

P.S. Camilla >> Du behöver inte vara orolig, för det var ingen som såg när jag smög runt med din oborstade lilla lortgris 😉 Och jag lovar: Han blev ren så småningom. D.S.

Häromdagen trodde jag & Tommie att vi hade blivit fullständigt knasiga – vi hörde nämligen Bus skälla (!) som en hund. Först tittade vi bara frågande på varandra, men rätt snart insåg vi att det var ett faktum: Bus hade  gett ifrån sig ett kort, grovt och mycket tydligt skall. Jag ska erkänna att jag till en början hade lite svårt att ta till mig det hela, men sedan kom jag ihåg den video som kollegan Gunilla visade mig för ett bra tag sedan. Jodå, visst finns det skällande katter och en av dem kan du se genom att klicka på länken nedan 🙂

http://www.youtube.com/watch?v=aP3gzee1cps

/ Storkelina – utskälld matte

Jämställdhet är bra! Jag tänker på vad som för mig (och många andra!) är självklara saker, exempelvis att män & kvinnor är lika mycket värda och därmed ska ha samma rättigheter/skyldigheter. Att det sistnämnda inbegriper företeelser som lika lön för lika arbete osv osv behöver jag väl inte ens säga!? Kampen för jämställdhet mellan könen har pågått och pågår sedan länge i Sverige, och jag tror att det på förekommen anledning (löneskillnaderna är fortfarande stora…) är jätteviktigt. Från en önskan om ett jämställt samhälle till somliga feministers strävan efter ett könlöst samhälle är dock steget enormt, och det steget är jag inte beredd att ta. Om det hade varit meningen att vi skulle vara en massa ”hen” (i stället för han/hon) så är det min absoluta övertygelse att han där uppe och/eller naturen hade stöpt människan i samma könsform som snigeln: Tvåkönad. Tänk bara, världen hade då bestått av en massa mänskliga hermafroditer med en rent fruktansvärd fortplantningspotential… 😉 Nä, hade det varit meningen så hade naturen helt säkert grejat det där och jag måste därför även fortsättningsvis a) tro att det finns nå’n poäng med att vi är skapta olika samt b) emotsätta mig ett könlöst samhälle.

/ Storkelina – söndagsfilosofen

Denna till synes oansenliga virkeshög kommer att göra underverk för verandan.

I fredags kväll kom Bus in med en liten svart prick i pälsen = en fästing som snabbt förpassades till kaminens hetta. Eftersom det blev ganska tydligt att de fruktade spindelsdjuren (kallas i Finland även skogsbässar) nu gjort årsdebut genomsökte jag min kisse noga och hittade även en rackare som bitit sig fast. Usch på den!

Annars har helgen varit lugn och till och med lite halvtråkig. Det sistnämnda eftersom hela lördagen ägnades åt deklaration och ekonomisk ”aktivitet” och det är saker som roar mig föga… Jag var inte ens utanför dörren 🙁 I dag har det hursomhelst varit bättre och jag & Tommie tog en tur till Uppsala där trallvirke inhandlades. Det är den 19 kvm stora verandan som ska få sig en rejäl ansiktslyftning, och det glädjer mig mycket att de knottriga stenplattorna SNART (eller hur Tommie?! 😉 ) är ett minne blott.

En av planerna inför helgen var att plocka fram kameran för att ta en massa fina bilder på Bus och annat spännande. Tyvärr blidde det ingenting av med detta, men det innebär å andra sidan att jag har det roliga framför mig. Här gäller det att tänka positivt! 🙂

/ Storkelina

Wilma & Gandhi.

Under mina senaste arbetspass har jag blivit på tok för stillasittande, och det är något som uppskattas föga av min arma lekamen. Därav var det en hyfsat skraltig version av undertecknad som traskade i väg till Gandhi i eftermiddags = något ridpass modell ansträngande var aldrig aktuellt. Hursomhelst, lite sjukgymnastik (skritt på lång tygel och med dinglande ben) trodde jag att jag skulle greja, men icke 🙁 Att sitta grensle över hästryggen visade sig i dag vara ännu värre än att gå till fots, så det var bara att snabbt studsa av min mycket förvånade fuxvän. Inget ont som inte har nå’t gott med sig dock för i stället fick 9-åriga Wilma chansen att riktigt ”sitta in sig” på Gandhi. Både häst och ryttare skötte sig utmärkt! 🙂

Har just smaskat i mig en god tomatsoppa och delikata toasts med smör, pressad vitlök & prästost. Så enkelt, så gott och det påminner mig SÅ mycket om forna semesterluncher i turkiska Alanya. Det är förresten rätt fantastiskt hur stor inverkan dofter, smaker och ljud har på en – de fungerar nästan som en tidsmaskin. Eller nå’t 😉

Nu är klockan onsdagsmycket och jag funderar så smått på en kopp te och den sköööna sängen. Ha det gott!

/ Storkelina

Tommie är åter i arbete efter sin ”ryggkrasch” (diskbråck…), men medan han var sjukskriven så gjorde han faktiskt en del nytta. Exempelvis så knäppte han bilderna nedan, och jag – som ääälskar ekorrar – blir förstås glad bara av att titta på dem 🙂

Trädgårdens ekorre modell gråbrun har kommit på besök.

När "korren" har gjort en bedömning av läget (ingen kisse i sikte 😉 ) sätter han/hon sig lugnt till rätta och...

... käkar solrosfrön ur fågelmataren 😛

Jag har länge funderat på att ordna en trevlig ute/grillplats i den del av trädgården där solen håller sig framme allra längst, men då jag (vi) har haft svårt att bestämma om de fristående utemöblerna ska placeras på ett trädäck eller på bar backe så har projektet så här långt stannat vid planeringsstadiet. Alldeles nyss gjorde jag dock ett tvärt kast i typisk Storkelina-stil = har fastnat för tanken på ett fast möblemang (åtminstone bordet). Skissen nedan är gjord av Ernst Kirchsteiger, och jag gillar den skarpt. Nu återstår bara att se vad Tommie säger 🙂

Ernst Kirchsteigers utekök är byggt i vädertåligt lärkträ och lecablock.

Påsken inleds som bekant med skärtorsdagen, och för min del blev det en dag fylld med arbete. Inledde med att bidra till försörjningen genom att jobba (förvärvssorten då’ra) några timmar, men sedan blev det hushållsbestyr för hela slanten. Jag bakade kavring & frallor, gjorde en chokladtårta, gjorde potatisgratänger, kokade ägg och avslutningsvis rullade jag och stekte 120 köttbullar. Sedan? Då var jag SÅÅ trött att jag somnade ovaggad…

På långfredagen kom mamma, mormor, Åke, Jenny, Sebbe, Danne, Matte & Jennifer på besök för att inta en sen lunch/tidig middag. Vi åt så det stod härliga till, och för somliga av oss var det även en och annan nubbe som slank ner. Efter riktigt trevlig samvaro åkte halva skaran hem medan Åke, Danne & Sebbe stannade kvar över natten. Kul! 🙂

Påskafton blev en ganska stillsam dag, åtminstone efter att gästerna hade åkt hem 😉 Under eftermiddagen var jag hos Gandhi, och tillsammans gav vi oss ut på en uppfriskande promenad – båda till fots. Mycket mer orkade jag inte med, men det var riktigt skönt att umgås med stilige G en stund. Han ställer liksom inte så mycket krav på att man ska vara alert och trevlig, och det är något som uppskattas när man har agerat värdinna ett tag.

Under påskdagen var det dags för nya besökare, och denna gång var det svärmor, Tommies syster Anne, Dave samt småttingarna Livia & Nicki som gjorde oss äran. Tillsammans käkade vi lasagne, gick på skattjakt (påskägg på tomten), hinkade i oss kaffe och sist men inte minst: Traktorn på granngården fick provsittas av de små = ett mycket uppskattat inslag. När nämnd skara hade åkt hem så var jag & Tommie fullkomligt utmattade (på ett bra sätt förstås!), men jag samlade ändå kraft att pallra mig i väg till Gandhi för en liten mysstund.

Annandag påsk, det vill säga i dag, agerar jag, Tommie & Bus soffpotatisar som aldrig förr. Kanske inte så konstruktivt, men ack så välbehövligt!

Sebbe var het på bollen medan...

... pappa Åke såg betydligt mera avslappnad ut liksom...

... Tommie och...

... Danne.

Busungarna Nicki & Livia ställde mer än gärna upp på bild.

Tommie med systerdottern Livia i knäet.

Här kommer en liten påskhälsning med två alldeles bedårande                                       små påskkärringar: Tommies systerdöttrar Livia & Nicki.

Ha det fint och ät inte för många ägg 😉

/ Storkelina – påskvarianten